Screening är centralt för att minska antalet insjuknanden i livmoderhalscancer, men i dag uteblir många kvinnor från screening. En enig riksdag har nu ställt sig bakom att sjukdomen ska utrotas i Sverige inom 5-7 år.
Riksdagens tillkännagivande – efter ett initiativ i socialutskottet från Moderaterna och Kristdemokraterna – bygger på en inriktning med nationell samordning genom Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention, NKCx, som leds från Karolinska institutet.
– Det går att eliminera livmoderhalscancer och vi kan inte missa chansen att göra det bara för att vi har 21 regioner som har självstyre. Det är läge för regeringen att ta fram en nationell handlingsplan som inkluderar vaccin mot HPV och screening. Båda delarna behövs för att kunna utrota livmoderhalscancer, kommenterar socialutskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson, Kristdemokraterna.
Vaccination sedan 2012
Omkring 500 kvinnor i Sverige insjuknar årligen i livmoderhalscancer, som i tidiga stadier har få eller inga symtom. Nästan alla fall orsakas av humant papillomvirus, HPV, och sedan 2012 vaccineras flickor i grundskolans årskurs fem som skydd mot de vanligaste HPV-typerna.
Screening mot cancerformen erbjuds från 23 år ålder och en viktig del i en kommande handlingsplan blir att vid första screeningtillfället även ge kompletterande vaccin.
HPV-vaccination ingår i högkostnadsskyddet för kvinnor upp till 26 års ålder och för screening är Socialstyrelsens rekommendation kvinnor i åldern 23-64 år.
Riksdagens socialutskott betonar även värdet av screening för kvinnor som passerat den övre åldersgränsen.
Professor Joakim Dillner, ordförande i styrgruppen för NKCx, pekar på Sveriges unika resurs med ett högt deltagande vid det första screeningtillfället – omkring 92 procent.
– I ett tiotal länder planeras nu för samtidig vaccination och screening för unga kvinnor och det är väldigt positivt att socialutskottet särskilt pekat ut den modellen som viktig även för Sverige. Det skulle bli en förstärkning i kampen mot HPV och HPV-orsakad cancer – utöver den vaccination som sker för skolbarn. Om de flesta som kommer till sin första screening även låter sig vaccineras så är det tänkbart att snabbare utrota HPV med den förändringen, säger Joakim Dillner.
Han tycker att det är viktigt i ett internationellt perspektiv att Sverige kan visa effektiva lösningar för att nå det mål som Världshälsoorganisationen, WHO, satt upp för utfasning under en tioårsperiod av livmoderhalscancer som folkhälsoproblem.
– WHO:s upprop bygger både på basala strategier som rekommenderas över hela världen och en uppmaning till innovativa lösningar och där har Sverige en möjlighet att bidra med vårt extremt höga deltagande vid första screeningtillfället, säger Joakim Dillner.
– Det land som ligger i framkant med arbetet mot HPV är nog Australien med en tydlig planering för utrotning till 2028. Deras program bygger på innovativa lösningar där man var tidigt ute att vaccinera kvinnor även lite högre upp i åldrarna och där HPV-screening infördes på samma datum i hela landet.
Enhälligt stöd i riksdagen
I riksdagen fick utskottsinitiativet ett enhälligt stöd – trots att det normalt ses som en tillrättavisning av regeringen. Men Socialdemokraternas riksdagsledamot Dag Larsson argumenterade i debatten snarare för att skynda på arbetet:
– När man vet att den årliga kostnaden för att genomföra ett sådant här program är 25 miljoner kronor förstår jag därför inte varför man väntar ut regionerna. Om jag fortsatt vore regionpolitiker skulle jag direkt i min hemregion lägga ett förslag om att sätta igång arbetet på en gång och inte avvakta, sade han.
Centerpartiets Anders W Jonsson lyfte fram betydelsen av att nå kvinnor från socioekonomiskt utsatta områden för att den kommande handlingsplanen ska bli framgångsrik.
– I Stockholmsregionen är det 43 procent av kvinnorna som uteblir från sin screening för livmoderhalscancer – 43 procent! I Västra Götaland är det betydligt bättre; där är det bara 23 procent. Icke desto mindre är det många som uteblir.
Acko Ankarberg Johansson hänvisade till beräkningen att 230 000 kvinnor löper högre risk för livmoderhalscancer och att åtgärder med catch up-vaccinering och catch up-screening behöver riktas särskilt mot den gruppen.
– Ungefär 500 kvinnor drabbas årligen av livmoderhalscancer och med omkring 150 dödsfall. När nu möjligheten finns att eliminera denna cancerform så måste vi ta chansen. Jag är glad att det initiativ vi lämnat tillsammans med M nu fått en enig riksdag att säga ja. Nu återstår för regeringen att sätta igång arbetet, säger Acko Ankarberg Johansson.