
– Det är en ledsam och bekymrande trend att lungcancer ökar bland kvinnor. Rökning är otvivelaktigt den faktor som påverkar mest när det gäller lungcancer, och vi ser nu effekterna av att kvinnor började röka mer från ungefär mitten av förra seklet, säger David Pettersson, utvecklingsansvarig för cancerregistret vid Socialstyrelsen.
De flesta som insjuknar i lungcancer drabbas i 70-årsåldern men runt 100 personer får diagnosen redan före 50 års ålder varje år. Det finns en stark socioekonomisk prägel på statistiken för lungcancer. Det är oftare personer med grundskola som högsta utbildningsnivå som drabbas – 71 fall per 100 000 invånare för kvinnor och 61 fall per 100 000 för män.
I gruppen med högutbildade är siffrorna betydligt lägre – 33 och 29 för kvinnor respektive män. Andelen som röker i gruppen med enbart förgymnasial utbildning är tre gånger så hög som i gruppen med eftergymnasiala studier. Samma socioekonomiska skillnader kan ses när man jämför grupper med olika utbildningsnivåer och insjuknande i tjock- och ändtarmscancer.
Varför lungcancer minskat något bland män är oklart. En förklaring kan vara att farorna med rökning under flera decennier uppmärksammats i olika kampanjer, en annan att män övergått mer till snusning.
– Alla förändringar som har med rökning att göra påverkar ju eftersom det är den enskilt största riskfaktorn. Män snusar kanske mer, det är inte heller bra men har andra effekter, säger David Pettersson.
Fler högutbildade screenas
För de vanligaste cancersjukdomarna – bröstcancer, prostatacancer, malignt melanom och annan hudcancer – är förhållandet det omvända. Fler högutbildade drabbas av de här tumörsjukdomarna. Det beror troligen på att högutbildade oftare går på screening och deltar i PSA-tester. När det gäller hudcancer kan orsaken handla om solvanor.
– Hudcancer är något vanligare i högre socioekonomiska grupper, och det kanske handlar om att de här personerna går till läkare oftare. Det kan också vara så att de oftare åker på solsemester under vintern. Solen är ju en mycket stor riskfaktor, säger David Pettersson.
Antalet cancerdiagnoser har ökat mellan 1970 och 2015 – med 76 procent för kvinnor och 98 procent för män. Att vi lever längre är en faktor som påverkar, ena annan är att cancerdiagnostiken utvecklats mycket genom åren. Risken att insjukna ökar för de flesta cancerformer ju äldre vi blir. Justerar man statistiken för en allt mer åldrande befolkning så är ökningen av antalet cancerfall inte lika kraftig – då ligger runt 40 procent för både män och kvinnor.
– Vi blir ju äldre hela tiden och drabbas mer av cancer. Därför är det lite svårt säga säkert om det är en äkta ökning eller om vi blivit duktigare på att upptäcka och diagnostisera cancer, säger David Pettersson.
Regionala skillnader
Det finns en del geografiska skillnader i landet – Norrlandslänen har en lägre sjukdomsförekomst än de södra delarna av Sverige. Bröstcancer, hudcancer och malignt melanom är vanligare i södra Sverige. Det kan handla om att fler cancerfall upptäcks vid insatser med screening och provtagningar. I Stockholms län upptäcktes ett större antal fall av prostatacancer när en stor studie pågick 2012 till 2014.
Rökning, alkoholintag, övervikt och fysisk inaktivitet är fortfarande de stora riskfaktorerna för insjuknande i cancer. Ett förebyggande arbete inom folkhälsan är viktigt, men också hälso- och sjukvården kan göra stora insatser:
– Screening och sluta röka-projekt, vaccination mot hpv, mammografi och cellprovtagning är några exempel, säger David Pettersson.