Michel Sadelain, forskaren bakom upptäckten av CAR-T-behandling, föreläste nyligen på Karolinska Institutet.
Till vardags är Michel Sadelain chef för Center for cell engineering vid Memorial Sloan Kettering cancer center i New York, men likt en rockstjärna reser han världen runt för att prata om sin forskning. Till Karolinska Institutet kom han direkt från Seoul med stopp i Amsterdam. Ofta omnämns han som en lågoddsare till Nobelpriset i medicin för sin banbrytande forskning.
CAR-T-cellsterapi är en kombination av cellterapi och genterapi. Metoden innebär att patientens egna T-celler tas ut och modifieras genetiskt i laboratorium för att sedan kunna känna igen, söka upp och oskadliggöra cancercellerna. Därefter förs de tillbaka till patienten intravenöst.
– Det som är unikt med CAR-T-cellsterapi och skiljer den från konventionell immunterapi är att man förvandlar mänskliga celler till medicin. Man tillverkar helt enkelt en syntetisk artificiell gen som förs in i patientens T-celler. CAR-molekylen, som framställts av den överförda genen, instruerar T-cellerna att känna igen cancerceller. Samtidigt programmeras T-cellerna till att vara effektivare och ha en längre livslängd, vilket ger ett långtidsverkande "levande läkemedel", förklarar Michel Sadelain.
Inga spår av cancer
Resultaten är häpnadsväckande. Hittills har några tusen patienter från hela världen, med obotlig leukemi eller lymfom, behandlats. Patienterna har tidigare varken svarat på cellgifter eller benmärgstransplantation.
– Efter att patienterna behandlats med CAR-T-terapi har de flesta blivit bättre. Hos många av dem kan man inte hitta några mätbara spår av cancer. Men än så länge är det för tidigt att säga om de blivit botade. Vi talar hellre om långtidsremission.
Avgörande molekyl
Vid de flesta leukemier och lymfom sitter en molekyl som heter CD19 på cancercellernas yta. CD19 är avgörande för behandlingen. Det är mot CD19-molekylerna som CAR-T-cellerna eller Chimär Antigen Receptor, som hela namnet lyder, riktar sig.
– Vi identifierade CD19 som ett effektivt mål för femton år sedan, vilket visade sig vara lyckosamt. När CAR-T-cellerna tillverkas så får de egenskaper som gör att de reagerar när de stöter på CD19-molekyler.
Michel Sadelain har i stort sett forskat kring modifiering av kroppens immunförsvar vid cancer under hela sitt yrkesverksamma liv.
– I början var det ingen som trodde på det trots att forskare redan hade sett att immunförsvaret var inblandat i att bekämpa tumörer. Men det fick mig bara att bli ännu mer intresserad, säger han.
Fortfarande utmaningar
Trots att behandlingen är lovande så finns det fortfarande utmaningar.
– När T-celler förs in i patienten sker en kaskad av immunologiska reaktioner, så kallad Cytokine Release Syndrome, CRS . Det är inte CAR-T-cellen i sig som är den mest giftiga. Däremot triggar den igång reaktionen, förklarar Michel Sadelain.
– Så gott som alla patienter får feber efter behandlingen. Men för många blir reaktionen så stark att den blir livshotande. Det vi sett är att reaktionen hänger ihop med antalet cancerceller hos patienten. Ju fler cancerceller patienten har desto kraftigare blir reaktionen.
Michel Sadelain påpekar att alla sjukhus därför inte kan ge behandlingen.
– Det krävs kompetens för att hantera tillståndet. Därför får behandlingen bara ges på vissa sjukhus. Han tror dock att det endast kommer att dröja några år innan man kommer till rätta med den här svåra reaktionen
– Inom en tioårsperiod kommer vi också att kunna göra bättre CAR-T-celler som inte ger dessa effekter.
– Eftersom patienterna idag måste ligga inne och dessutom behöver intensivvård om de drabbas av CRS så är metoden kostsam. Proceduren är också besvärlig då patienternas T-celler skickas till ett särskilt laboratorium för att genmodifieras efter att de tagits ut. På laboratoriet produceras också den transportmolekyl, så kallade vektor, som behövs för att den syntetiska CAR-genen ska kunna ta sig in i T- cellen.
Michael Sadelain påpekar att läkemedelsindustrin under de senaste åren förstått potentialen i CAR-T-cellsterapi. Så förhoppningen är att industrin snart ska vara med och automatisera framställningen och utveckla maskiner som kan användas för att designa CAR-T-celler på sjukhusen.
– Redan nu förbereder flera stora sjukhus egna laboratorier. Kan metoden användas på fler cancersjukdomar så blir den också mer kostnadseffektiv.
Stora förhoppningar
Michel Sadelain har stora förhoppningar inför framtiden när det gäller CAR-T-cellsterapi.
– Jag tror att användningsområdet kommer att breddas till andra typer av cancer. Men även mot autoimmuna sjukdomar och svåra infektioner, avslutar Michel Sadelain.