Vid runda bordssamtalet i riksdagen diskuterades bland annat om pilotverksamheten är alltför begränsad. Ansvariga myndigheter, Läkemedelsverket och TLV, ligger i startgroparna för att sätta igång, nu inväntar man bara det formella beslutet från regeringen.

Utbytessystemet för läkemedel utan patent, generika, har under lång tid varit mycket effektivt när det gäller att åstadkomma priskonkurrens. Sverige har i dag bland Europas lägsta priser på generiska läkemedel.

Men som systemet är utformat kan prismyndigheten TLV inte ta några andra hänsyn än lägsta pris när man månadsvis fastställer vilken produkt i en utbytesgrupp som apoteken i första hand ska expediera till patienterna. Det leder till att ett läkemedel som tillverkats på ett miljömässigt bättre sätt kan bytas ut på apotek mot ett billigare men miljömässigt sämre läkemedel.

Pilotverksamheten med en miljöpremie syftar till att ge läkemedel som tillverkats på ett bättre sätt för omgivande miljö en prisfördel i konkurrensen inom generikasystemet. Idén är långt ifrån ny. Redan för femton år sedan föreslog läkemedelsbranschen en miljöpremie, och 2013 lades ett förslag fram i en statlig utredning.

Begränsad pilotverksamhet

Nu ligger TLV, tillsammans med Läkemedelverket, i startgroparna för att kunna starta en begränsad pilotverksamhet under fyra år gällande läkemedel inom könshormoner, vissa antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) samt vissa antibiotika. Miljöpremiens storlek är 10 eller 5 kronor per förpackning. Pengar finns avsatta i statens budget för i år och det enda som just nu saknas är en formellt beslut från regeringen om en förordning.

– Tanken är att miljöpremien ska hjälpa till med företagens konkurrenskraft. Att de företag som har gjort eller gör ett miljöarbete också på sätt kan få betalt för det. Produkterna som får den här premien har lite bättre förutsättningar att konkurrera och på så sätt få potentiellt högre försäljning jämfört med andra, sade Gunilla Rönnholm, enhetschef på TLV, vid runda bordssamtalet.

Bengt Mattson, expert i hållbarhetsfrågor på Lif, menade att branschen ser fram emot att piloten nu kan starta. Samtidigt konstaterade han att miljöpremien är mycket begränsad, både sett utifrån vilka läkemedelsgrupper och vilka miljökriterier som omfattas.

– Miljöpremien omfattar ett fåtal produktgrupper, och den enda hållbarhetsfråga som man tittar på gäller utsläpp av aktiv substans till omgivande miljö vid tillverkning. Det är en viktig men absolut inte den enda hållbarhetsfrågan som är kritisk. Vi måste så snart möjligt, är vår starka uppfattning, även föra in klimataspekter när man vill bedöma miljöhållbarhet av läkemedel, sade Bengt Mattson.

– Och det går att ta hänsyn till klimatpåverkan vid val av läkemedel. Det sker i dag ett omfattande arbete på internationell nivå om att ta fram standarder för hur man, med hjälp av livscykelanalyser, kan beskriva bredare hållbarhetsperspektiv för läkemedel än bara utsläpp vid tillverkning, sade Bengt Mattson.

Ny generation inhalatorer utvecklas

Ett konkret exempel under samtalet gällde inhalatorer som används vid sjukdomar som astma och KOL. De sprayinhalatorer som används innehåller drivgaser som ger skadliga utsläpp av växthusgaser. I dag används alltmer pulverinhalatorer som är andningsaktiverade, men som för många patienter medför en mer svårkontrollerad sjukdom.

Flera läkemedelsföretag arbetar med att ta fram en ny generation av sprayinhalatorer som inte är skadliga för klimatet. Den typen av innovation gäller det sätt som patienten tar sitt läkemedlet, medan den aktiva substansen i läkemedlet är densamma. Det innebär att även moderna inhalatorer omfattas av utbytessystemet och riskerar att bytas ut mot äldre och billigare men miljömässigt sämre inhalatorer.

Det finns exempel från andra länder som ser bredare på miljöpremier som nämndes under samtalet. Den franska prismyndigheten CEPS planerar för ett system där ett läkemedels klimatpåverkan kan integreras i beslutsprocessen och där läkemedel med lågt klimatavtryck kan ges fördelar vad gäller prissättning och subvention.

Efterlyste mer snabbhet

Olav Fromm, nordisk VD för Läkemedelsföretaget Chiesi, menade att miljöpremien med nuvarande utformning är alltför begränsad. Han efterlyste också mer snabbhet. Som pilotverksamheten är utformad är det tidigast efter fyra år som en utvärdering kan visa på om systemet bör permanentas och breddas till andra miljökriterier.

– Vi och andra företag har gjort stora investeringar i produktion av nya klimatneutrala sprayer som kan finnas tillgängliga inom de närmaste åren. Vi vill att sådana här innovationer ska komma patienter till godo i slutändan och att vi kan få någon form av premie för det, sade Olav Fromm.

Lina Nordquist, riksdagsledamot och gruppledare för Liberalerna, menade i en kommentar till att miljöpremien kan tyckas begränsad att det ändå låg nära till hands att börja med utsläpp vid tillverkning, där mycket kunskap finns kring skadlig påverkan på omgivande miljö.

– Man måste ju börja någonstans. Men på sikt är det klart att kan inte kan ha ett miljöfokus för läkemedel som bara handlar om utsläpp av den aktiva substansen vid tillverkning. Man måste se på saker som förpackningar, användning av läkemedel, om kommunala avlopp och sjukhusavlopp och mycket annat. Det viktigaste är att detta aldrig ska drabba patienten. Men (miljömässigt) bra företag ska få mer betalt för samma typ av läkemedel än vad ett dåligt företag får, sade Lina Nordquist.