En god folkhälsa är en förutsättning för ekonomisk utveckling. Att minska hälsoklyftorna i samhället är ett viktigt övergripande mål för den nya regeringen. Den nye folkhälso- och sjukvårdsministern Gabriel Wikström (S) betonar att samarbete mellan alla aktörer är nödvändigt för att tackla utmaningarna som sjukvården står inför.
Efter fyra veckor som statsråd kan Gabriel Wikström konstatera att det är väldigt lite som man bestämmer över själv, särskilt på en post som folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. Förvisso bestämmer staten ramarna med lagstiftning men verksamheten är inte direkt statens ansvar.
– Arbetet kan inte handla om att sitta på departementet och skicka lagförslag som riksdagen förhoppningsvis antar. Enda sättet att förverkliga sin politik sker i en dialog med alla aktörer runt om i landet, men också internationellt, sade Gabriel Wikström på ett möte i Stockholm den 6 november, arrangerat av LIF, de forskande läkemedelsföretagen.
Investera i hälsa för ekonomisk tillväxt
En viktig anledning till att Sverige haft en fantastisk ekonomisk utveckling under mer än ett sekel är satsningar på en god folkhälsa. Det har Gabriel Wikström också sett i sitt internationella arbete som SSU-ordförande. I länders utveckling kommer hälsofrågor tidigt – efter att basala frågor om mat och boende lösts. Den ekonomiska utvecklingen i ett land tar fart först senare.
– Det perspektivet glöms ofta bort. Det är dags att vända på uppfattningen om vad som är närande och tärande. Investeringar i människors hälsa är i högsta grad närande, inte minst för att förebygga sjukdom. Utan det får vi ingen tillväxt och ekonomisk välfärd, sade Gabriel Wikström.
Det glöms också ofta bort att läkemedel har spelat en central roll för välståndet i Sverige. Han tycker det är märkligt att politiker ser läkemedel som ett kostnadsproblem i stället för den möjlighet de erbjuder.
– Var skulle vården ha varit utan antibiotika? Även den här regeringen kommer att göra allt som behövs för att vi ska slippa hamna i en situation där våra antibiotika inte längre räcker till, sade han.
Bot men också kostnader
Han påminde också om vilken stor betydelse forskningen och utvecklingen som ledde till magsårsläkemedlet Losec haft. En aktuell fråga är de nya läkemedel mot hepatit C som är väg att användas brett, en av de första frågorna som den nye sjukvårdsministern möttes av.
– Det är en fantastisk utveckling och ger lindring eller bot. Men samtidigt enorma kostnader där man talar om 1,5-2 miljarder kronor 2015 och kanske 3 miljarder för 2016 beroende på i vilken takt behandlingen införs. I det korta perspektivet innebär det en stor kostnad medan vinsterna kan hämtas hem någon gång i framtiden, sade Gabriel Wikström.
Han tror på den nya modellen för introduktion av nya läkemedel där TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden, och SKL samarbetar. Läkemedlen mot hepatit C är första exemplet där systemet används.
En förutsättning för att den nya modellen ska fungera är att politiken och industrin gemensamt ser till att priserna på läkemedel är rimliga men också att de äldre läkemedlen blir billigare – och att man från politiken tar ansvar för att nya läkemedel inte dras i långbänk utan börjar användas.
Lyft blicken från kostnader – se möjligheterna
– Man är på rätt väg, även om vi måste fortsätta utveckla modellen. Jag vill att vi lyfter blicken från att se kostnader för läkemedel till att se vilka fantastiska möjligheter de innebär. Men vi måste ändå hantera de utmaningar som finns. Därför betonar jag samarbete mellan alla parter.
Som den nuvarande ekonomiska strukturen ser ut ses utgifter för läkemedel som en kostnad och inte som den investering som de borde ses som, ansåg Gabriel Wikström. Han refererade till ett möte han haft med landstingsledningarna och han uppfattar att det finns en stor enighet i att man måste ändra denna syn.
Gabriel Wikström sade också att det kan behövas en ny överenskommelse om fördelningen av läkemedelskostnader mellan staten och landstingen – något som inte har förekommit de senaste åren.
Minska påverkbara hälsoklyftor
En av den nya S-MP-regeringens ambitioner är att ta bort de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
– Detta är en enorm utmaning. Olika medellivslängd är ett uttryck för sådana hälsoklyftor. Bara i Stockholmsområdet kan det skilja upp till 18 år i medellivslängd beroende på var man bor. Utbildningsnivå, klassbakgrund men också livsstilsval påverkar livslängden, sade Gabriel Wikström.
Regeringen inser att för att lyckas sluta hälsoklyftorna är samarbete en nödvändig förutsättning. All kompetens i hela samhället måste engageras. All kunskap, inte bara från Sverige, behövs.
– Regeringen kommer att tillsätta en nationell kommission för jämlik hälsa som ska samla kunskap och föreslå konkreta åtgärder.
Låt proffsen vara proffs
Gabriel Wikström vill uppgradera folkhälsopolitiken vilket är ett arbete på längre sikt.
– Att människor hamnar i sjukvården ska ibland ses som ett misslyckande för folkhälsopolitiken.
I avvaktan på konkreta förslag från kommissionen finns det några inslag i den nya regeringens första budgetförslag. De bygger bland annat på att dagens resurser inte alltid används optimalt.
– Personalen är vårdens viktigaste resurs. Där finns kunskapen och erfarenheten. Det är fel när man efter en lång medicinsk utbildning alldeles för mycket måste ägna sig åt administration i stället för att möta patienter. För att se över personalens arbetsvillkor avsätts en miljard kronor, en professionsmiljard. Detaljerna kommer att utformas i samtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, sade han.
Brist på sjuksköterskor beror ofta på att många som utbildats inte vill stanna kvar och arbeta inom den landstingsfinansierade vården i Sverige. Det är inte alltid lönen som är skäl till de som exempelvis hellre väljer att jobba i Norge, att deras kompetens inte kommer till sin rätt väger också tungt.
– Mindre administration och bättre IT-system är ett sätt att göra vår sjukvård mer attraktiv. Och det är ett klockrent område för staten att agera för att höja arbetets värde, sade Gabriel Wikström.
Gör om kömiljard för bättre tillgänglighet
Bättre tillgänglighet är nödvändigt för att allmänhetens förtroende för sjukvården ska behållas och stärkas. Därför har den nya regeringen gjort om den så kallade kömiljarden. Pengarna ska sättas in där de största behoven finns. Det handlar till exempel om att förkorta väntetider i cancervården.
En annan satsning är 400 miljoner kronor till förlossningsvården. En tredje är att läkemedel ska vara kostnadsfria för barn och ungdomar upp till 18 år.
Gabriel Wikström ser sin egen roll inom arbetet för Life Science inom regeringen som mycket viktig. Klinisk forskning måste integreras i sjukvården. Det har funnits en strävan att renodla forskningen, något han ser som mycket märkligt.
– Hur ska man kunna utveckla nya läkemedel om man inte får tillgång till patienterna som behöver de nya läkemedlen? Det blir en central punkt i vår strategi.
Regioner får en viktig roll
När det gäller ”den eviga frågan” om landstingen eller staten ska ansvara för sjukvården beklagade Gabriel Wikström att debatten ofta fastnar på landstingens vara eller inte vara. Han menade att nivåerna regionalt och statligt är mer fruktbart i framtiden – den traditionella landstingsstrukturen är redan borta på vissa håll.
Han ser de regionala cancercentrumen som utmärkta exempel på samarbete mellan stat och regioner och kan tänka sig att de kan vara en modell för även andra sjukvårdsområden än cancer.
– Den regionala nivån kommer att spela en stor roll i framtiden och det tycker jag är bra och önskvärt. Men utmaningen som ansvarskommittén tydligt pekade på för tio år sedan finns kvar: hur ska ansvaret fördelas? Där vill jag se en diskussion under mandatperioden.
Bild
Gabriel Wikström. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)
