Regionerna vill skjuta införandet av den nationella läkemedelslistan på framtiden.
Den nationella läkemedelslistan, NLL, är ett digitalt register som ska ge sjukvården, apoteken och patienterna samma bild av förskrivna och uthämtade läkemedel. Lagen om NLL introducerades 2018 och trädde i kraft förra året – den slog då fast att alla regioner ska vara anslutna till den 1 maj 2023.
Men att införa NLL har varit och är fortfarande en lång och krånglig resa. Under pandemin var regionerna tvungna att pausa arbetet med att förbereda för NLL, och nu varnar regionerna i en skrivelse till socialdepartementet för att det finns stora risker för patientsäkerheten om tidsplanen med 2023 ligger fast.
Regionerna bedömer att det inte kommer att vara möjligt för alla att läsa och skriva i NLL förrän i januari 2028. För Region Stockholm och Region Gotland – som håller på att upphandla nya vårdinformationssystem – är det sannolikt inte möjligt att ansluta fullt ut förrän i januari 2030, skriver regionerna som uppmanar regeringen att justera den nuvarande tidsgränsen.
Nya vårdinformationssystem
– Det här är mycket komplext, och det finns ett antal anledningar till att vi gjort den här skrivelsen. Om jag ska peka ut de viktigaste sakerna så är det att vi behöver full läs- och skrivfunktionalitet mellan journal och NLL. Detta ska åstadkommas samtidigt som många regioner nu håller på att byta vårdinformationssystem och vi måste ha en säkerhetslösning som fungerar, säger Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm och ordförande för Nationell samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik.
Majoriteten av regionerna är antingen inne i ett byte av vårdinformationssystem eller ska byta inom de närmaste åren. Även om man arbetar med anpassning till NLL i samband med byte av vårdinformationssystem så kan det uppstå problem på vägen. E-hälsomyndigheten, som ansvarar för NLL, vill ha andra säkerhetslösningar för hantering av känslig information som ska överföras än de som finns i dag inom regionerna.
– Vår hållning är att E-hälsomyndighetens krav på säkerhetslösningar borde linjera med de lösningar vi i dag har inom vården. Inför man nya lösningar så bedömer vi att det kan förlänga hela processen. Men vi har en dialog med myndigheten om det här och även tidsplanen, säger Johan Bratt.
Tidigare i år varnade Nätverket Sveriges chefläkare i Läkartidningen för ett 30-tal risker för patientsäkerheten i samband med den planerade övergången till NLL. Den allvarligaste risken bedöms vara att den så kallade ”transformatorn” – som i nuläget flyttar över förskrivningsdata från journalsystem till NLL – enligt plan ska stängas av den 1 maj 2023. Det innebär att de förskrivande läkarna kommer att tvingas dubbeljobba med manuell hantering genom att både skriva ordinationer i journalsystemen och e-recept i Förskrivningskollen och andra system som är kopplade till NLL. Den ökade arbetsbördan riskerar att leda till en större risk för stress, fel och undanträngningseffekter.
– Om den transformator som finns i dag skulle falla bort i maj 2023 så skulle det innebära stora patientsäkerhetsrisker, konstaterar Johan Bratt.
Pekar på flertal risker
Andra risker som chefläkarna pekar på är att informationen i journalsystemen och NLL inte ser ut på samma sätt och att underlaget för ordinationer, receptförskrivningar och patientens egen hantering av läkemedlen blir osäker. Flera säkerhetslösningar försvinner också när förskrivningar inte kan göras i det ordinarie journalsystemet, och det finns en risk att skyddad identitet röjs vid recepthantering.
Även Markus Bylund, IT-direktör i Region Gävleborg och ordförande i NLL-arbetsutskottet i regionernas IT-direktörsnätverk, poängterar att det fortfarande finns många oklarheter kring säkerhetsmodellen, de testmiljöer som måste genomföras, dokumentation av processer och certifieringar.
– Det finns en flora av saker som behöver komma på plats för att vi ska kunna trycka på knappen, säger han.
Förutom det som Johan Bratt pekar på så handlar det också om att hundratusentals mallar behöver förändras och uppdateras. Anpassningen till NLL är inte bara tekniskt komplicerad utan innebär också stora utmaningar för verksamheten – och allt måste göras så att det garanterat blir patientsäkert.
– Den bästa prognosen just nu är att vi skulle kunna genomföra läsfunktionaliteten till NLL i juni 2025 – men det handlar alltså inte om full anslutning, säger Markus Bylund.
EU-förordning ännu en riskfaktor
Han pekar också på ytterligare en osäkerhetsfaktor, nämligen anpassningen till MDR – EU:s förordning för medicintekniska produkter. Det kan finnas en risk att MDR ställer krav som innebär ytterligare förseningar i arbetet med införandet av NLL. Det handlar till exempel om oklarheter kring ansvarsfördelning och krav på granskning av tredje part när läkemedelsmodulerna (CE-märkta medicintekniska produkter som lyder under MDR) byggs ihop med NLL. En sådan granskning har långa ledtider.
– Allt det här måste vi hantera på ett bra sätt eftersom det har stora värden för våra patienter och förskrivare. Om vi inte gör det bra så riskerar vi patientsäkerheten, och det får inte hända.