Från försörjning av vacciner och läkemedel under pandemin till behoven av läkemedel kopplade till kriget i Ukraina och flyktingkrisen. Nätverket ADL där alla inblandade aktörer för Sveriges läkemedelsförsörjning träffas har permanentats och styrt om sitt fokus.
Under pandemins första månader 2020 startade ADL – Aktörsgemensamt dialogmöte om läkemedelstillgänglighet. Här möts representanter för myndigheter, apoteken, regionernas hälso- och sjukvård och Lif – branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige – och delar information med varandra. Syftet är bland annat att få en överblick över läkemedelsförsörjningen i landet och att öka beredskapen inom vården.
ADL är numera permanentat och fokuserar i dagsläget på kriget i Ukraina och dess följder med stora flyktingströmmar till länder runtom i Europa – och hur behoven hos de som flyr till Sverige ser ut. Som forum är ADL väldigt givande för att få en helhetsbild från alla aktörer runtom i landet, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket:
– Vi utbyter information och får en övergripande gemensam bild, när man varit på ett möte kan man lämna det och känna att man har en bättre koll. Men det är viktigt att poängtera att det inte är ett beslutsforum, utan det är upp till var och en av aktörerna att agera utifrån den bild man har, säger Johan Andersson.
Han konstaterar att det i nuläget inte finns några problem när det gäller den generella tillgången till läkemedel i Sverige, och att det inte finns några tecken på hamstring hos allmänheten.
Som Life-time tidigare berättat visar en kartläggning gjord av Iqvia att ukrainare med kroniska sjukdomar ofta går på gamla läkemedel – som kanske inte finns i Sverige. För Läkemedelsverkets del innebär det att myndigheten får samverka med olika aktörer för att hjälpa till.
– Vi kan hjälpa till genom att hantera licenser och dispenser, men vi köper inte in eller tillhandahåller. Att hantera läkemedelsbehoven hos människor på flykt, det har vi inget mandat för. Vi har möten med regioner och apotek och försöker samverka åt alla håll vi kan, säger Johan Andersson.
Värdefullt för alla aktörer
Bengt Mattson, Lif:s expert på läkemedelsanvändning och hållbarhetsfrågor, har varit representant på ADL:s möten ända från början. Han konstaterar att forumet är väldigt viktigt för informationsutbyte mellan alla de aktörer som har ansvar för sjukvård och läkemedelsförsörjning i Sverige – framförallt i situationer där det finns risker för störningar i kedjan av leveranser.
– Det är sällan jag använder superlativer men ADL är faktiskt jättebra, och min fromma förhoppning är att det även när vi kommer in i ett normalläge ska finnas en lika stor öppenhet för den här sortens samverkan. Det är värdefullt för alla aktörer, säger Bengt Mattson.
Inom ADL har Bengt Mattson kunnat delge de andra svenska aktörerna de kartläggningar och prognoser som Iqvia och Efpia – den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag – gjort. Även frågan om hur donationer av läkemedel från medlemsföretagen till flyktingläger i länderna i Ukrainas närområde ska samordnas har hanterats på ADL-möten. Lif samverkar också med andra branschorganisationer i Sverige – SwedenBio och Swedish Medtech – kring hjälp med medicinteknisk utrustning för de drabbade i Ukraina.
Hälsoundersökningar en utmaning
Innan juli i år beräknas minst 76 000 flyktingar ha kommit till Sverige från Ukraina, enligt Migrationsverket. Alla som söker asyl eller fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt att få en hälsoundersökning i de regioner de hamnar. Enligt Folkhälsomyndigheten är bland annat tbc mer förekommande i Ukraina än i Norden, och därför rekommenderar myndigheten att flyktingarna screenas för sjukdomen. Också vaccinationsgraden mot covid-19 och mässling är låg i Ukraina. 21 miljoner kronor har avsatts av regeringen för vaccinationer mot covid-19, och Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn under 18 får kompletterande skydd enligt det nationella vaccinationsprogrammet.
En enkät som nyhetsbyrån TT gjort visar dock att det kan dröja innan flyktingarna från Ukraina får en hälsoundersökning i Sverige. Elva av 18 regioner klarar inte av att erbjuda undersökningen inom två veckor. Det beror bland annat på att det är stor brist på sjuksköterskor med rätt kompetens för hälsoundersökningarna.
En kartläggning som SVT gjort visar också att ukrainska flyktingars möjligheter att få vård avgörs av var i landet de befinner sig. Enligt massflyktsdirektivet har flyktingarna rätt till ”vård som inte kan anstå”. Regionerna har dock möjlighet att ge mer vård än vad de nationella riktlinjerna kräver, och i SVT:s enkät svarar fyra av 21 regioner att de också gör det. Läkarförbundet är kritiskt till att det skiljer sig mellan regionerna.