Efter några år med minskande kostnader för läkemedelsförmånerna skedde en liten ökning, 0,2 procent, under 2014. För 2015 förutspår Socialstyrelsen i sin årliga prognos att ökningen blir 2,75 procent. För år 2016 förutspås en tillfälligt högre ökningstakt, 4,5 procent. Hälften av denna beror på att regeringen beslutat om kostnadsfria läkemedel till barn upp till 18 år.
Under 2014 kostade läkemedelsförmånerna totalt 19,4 miljarder. Socialstyrelsen bedömer att kostnaden har stigit till mellan 21,9 miljarder kronor och 22,4 miljarder kronor år 2019. Osäkerheten i bedömningen beror bland annat på om i vilken utsträckning nya cancerläkemedel kommer att förskrivas på recept under de närmaste åren.
En annan osäkerhetsfaktor handlar om så kallade biosimilarer, ”kopior” av biologiska läkemedel. Originalläkemedlet kan inte bytas ut mot en biosimilar på apotek, så som är fallet med många icke-biologiska läkemedel där patentet inte längre gäller. Biosimilarer har börjat användas inom sluten vård, där de upphandlats. Under de närmaste åren förväntas biosimilarer att ingå i förmånerna.
Osäkerhet om biosimilarer
– I dag finns det ingen erfarenhet av hur priskonkurrensen kommer att utvecklas på den marknaden. Det stora försäljningsvärdet för de biologiska läkemedel vars patent går ut gör dock att det vore förvånande om det inte uppstår en naturlig konkurrens. LIF menar att det är viktigt att låta konkurrensen utvecklas fritt så långt det är möjligt. Regelstyrda utbyten på patienter med fungerande behandling bör inte förekomma innan det är klarlagt om det är möjligt utan risk för patientsäkerheten, säger Karolina Antonov, chefsstrateg på LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
Effekten av den så kallade 15-årsregeln har bidragit till lägre kostnader för förmånerna 2014 och 2015, men den effekten minskar i takt med att färre läkemedel berörs 2016 och 2017. Regeln innebär att priset på läkemedel som är mer än 15 år gamla – och som i ingen eller liten omfattning utsatts för konkurrens – automatiskt sänks med 7,5 procent.
Ett par procents årlig ökning
Under de kommande åren beräknas en åldrande befolkning och en ökande befolkning öka med någon procent per år framöver.
LIF anser att minskade eller oförändrade läkemedelskostnader inte går att förena med ambitionen om en jämlik sjukvård och en sjukvård som håller en hög internationell klass. Flera undersökningar har visat att Sverige halkat efter i internationella jämförelser av både patienters nöjdhet och användning av nya innovativa behandlingar.
– Vi anser att målsättningen istället bör vara en förutsägbar kostnadsökningstakt som ger hälso- och sjukvården möjlighet att förbättra behandlingsresultat och föra in de innovationer som kommer samtidigt som läkemedelsföretagen ges goda planeringsförutsättningar. Läkemedelskostnaderna måste tillåtas att öka i absoluta tal i samma takt som de övriga hälso- och sjukvårdskostnaderna. Endast på så sätt kan vi se till att patienter i Sverige får tillgång till de nya läkemedel som nu introduceras – och som kommer att fortsätta att introduceras under de kommande åren, säger Karolina Antonov.
Bilder
Diagram. LIF: Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)
Karolina Antonov. Foto: Gunilla Lundström (omfattas inte av CC. All rights reserved)
