Peter Graf, vd för offentliga vård- och omsorgsföretaget Tiohundra i Norrtälje och med ledningspositioner inom Karolinska och Danderyds sjukhus i bagaget, och Kalle Conneryd Lundgren, överläkare och rådgivare åt sjukhusdirektören på Karolinska, resonerade inför den stora publiken om sjukvårdsstrukturen och om Karolinska universitetssjukhusets roll. 

Mediedrevet mot Nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna ger en bild av ett sjukhus som byggts till hisnande kostnader där inget tycks fungera, och där kaos och oreda råder i organisationen. Mer sällan diskuteras det högspecialiserade sjukhusets roll i de stora förändringar som nu sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen inom Region Stockholm. Det var utgångspunkten för ett Brown Bag Lunch-seminarium, arrangerat av forskningsinstitutet RISE och läkemedelsföretaget MSD i företagets lokaler, ett stenkast från Karolinska Solna.

Peter Graf, vd för offentliga vård- och omsorgsföretaget Tiohundra i Norrtälje och med ledningspositioner inom Karolinska och Danderyds sjukhus i bagaget, och Kalle Conneryd Lundgren, överläkare och rådgivare åt sjukhusdirektören på Karolinska, resonerade inför den stora publiken om sjukvårdsstrukturen och om Karolinska universitetssjukhusets roll. Detta i skenet av att regionen nu är mitt uppe i genomförandefasen av generalplanen, Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Det blev delvis ett försvarstal kring att de stora förändringarna är helt nödvändiga, men också lite självkritik kring att ledande företrädare genom åren misslyckats med att förklara varför de genomförs.

Kalle Conneryd Lundgren konstaterade att de två senaste åren varit tuffa för Karolinska Solna, med intensiv mediebevakning.

– Vi har fått utstå mycket spott och spe. Ibland har det som rapporterats varit sant, och ibland har vi gjort misstag. Men jag upplever också att det varit vridna sanningar, utplockade fakta, och till och med agendadriven rapportering. Det är klart att medarbetarna på Karolinska påverkats av detta, sade han.

– Men vi får mycket uppmuntran av de många, framför allt utländska, delegationer som besöker oss. De säger till oss att det gamla systemet att organisera sjukvård håller på att krascha i hela världen. De säger att de är på samma resa som vi, och att de kan lära sig av oss, och av våra misstag, sade Kalle Conneryd Lundgren.

Byggkranar överallt

De senaste åren har tillkomsten av Nya Karolinska oftast debatterats som ett enskilt byggprojekt – som ett nytt universitetssjukhus i en för övrigt oförändrad vårdstruktur, vilket inte är korrekt. Peter Graf tog därför ansats i de byggkranar som nu monterats ned vid Nya Karolinska, men som idag står uppställda på alla akutsjukhus i regionen. Om-, till- och nybyggnationer pågår på Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Karolinska Huddinge, Södertälje sjukhus och på S:t Görans sjukhus. De flesta av dessa byggen skulle stå klara inför öppnandet av Nya Karolinska, men de är av varierande anledningar försenade.

– Nya Karolinska är viktigt, men det sker ju enorma förändringar i hela sjukvårdssystemet i regionen för att möta framtidens hälso- och sjukvård. Och det är inte bara här i Stockholm som detta sker. Liknande förändringar sker på många andra håll i världen, sade Peter Graf.

– Den infrastruktur vi har duger inte om man ska hänga med, och ha forskning, utveckling och innovation, så att jag som stockholmare inte behöver åka till Texas eller Hamburg utan få den bästa vården här i Stockholm. Sjukvården är bra, men ska vi hänga med framöver måste vi rigga våra strukturer. Det handlar förstås inte bara om byggnader, men det är en viktig del att vi har en infrastruktur som är top notch. Och det kommer vi att ha om några år när alla byggarbetsplatser har konsoliderats. Det är turbulent just nu, men det var samma tongångar 2004 när vi slog samman Karolinska Solna och Huddinge, sade Peter Graf.

Patientcentrering på riktigt

Kalle Conneryd Lundgren berättade om det nya sättet att organisera vården på Karolinska, med horisontella temaområden, vart och ett bestående av en mängd definierade patientflöden. Där samlas olika specialiteter och vårdprofessioner runt den enskilde patienten. Vertikalt finns gemensamma funktioner som exempelvis operation och röntgen. Redan när projektet Nya Karolinska var på ritbordet fanns grundtanken att den enskilde patienten skulle vara i centrum, inte organisationen och dess traditionella uppdelning i kliniker.

– I dag pratas det om personcentrerad vård överallt. Men jag har aldrig varit med om en doktor eller sjuksköterska eller annan vårdprofession som inte har patienten i centrum i ett vårdmöte. Det är inte där vi har ett problem i Sverige. Däremot är organisationen inte patientcentrerad. Där kan vi bli bättre, både på systemnivå och inom en vårdgivares väggar, sade Kalle Conneryd Lundgren.

I ledningen för varje patientflöde finns en patientrepresentant. Specialiteter, vårdprofessioner och patienter har gemensamt kommit fram till vilka utfallsmått som är relevanta för vart och ett patientflöde. När man gör detta tillsammans med patienter får man en helt annan bild av vad som är viktigt för patienterna, menade Kalle Conneryd Lundgren.

– Här frångår vi hur man tidigare gjort inom sjukvården. Tidigare har man baserat en sjukvårdsorganisation på i stor utsträckning läkarnas utbildningsbakgrund. När man inventerade Karolinskas nya uppdrag såg man att det är väldigt få sjukdomar som hanteras inom en enda specialitet. Patienterna beskriver att ett av de största problemen är att patienter hela tiden hoppar mellan olika vårdgivare och enheter. Om vi organiserar oss så att vi kan tillgodose hela patientens vårdbehov kan vi åstadkomma något som är bättre, sade han.

Detta arbete är långt ifrån klart på Karolinska Solna. De enheter som var först med att flytta in på det nya sjukhuset, som hjärt-kärlsjukvården, har också kommit längst med välfungerande patientflöden som gett konkreta förbättringar i vårdutfall.

Utmaningar kvar

Flera stora utmaningar finns kvar att hantera. En är att patientens vårdresa varken börjar eller slutar på Karolinska Solna. Här måste samarbetet fungera med övriga akutsjukhus och med andra vårdnivåer i systemet. En annan är att utflyttningen av vård från Karolinska till vårdgivare utanför akutsjukvården som ska göra sjukhuset smalare och mer högspecialiserat måste ske genom att hela vårdenheter flyttas ut. Men i dag görs det mer genom att enstaka vårdtillfällen eller vårddygn flyttas ”som en hagelskur av spridda skott”, menade Kalle Conneryd Lundgren.

En tredje betydande utmaning ligger i att Karolinska inte rapporterar, mäts och får ekonomisk ersättning utefter vårdresultat, utan enligt det gamla traditionella sättet med antal besök, vårddygn, eller produktionspinnar. Det gör den horisontella styrningen på Karolinska svår att åstadkomma.

– Vi har ingenting på systemnivå som styr mot att vi ska förbättra patientens tillstånd. Tänk om vi istället kunde låta den horisontella patientresan vara det vi styr sjukvården och ersätts på. Tänk om incitamentet vore att vi ska producera minskad sjukdom, sade Kalle Conneryd Lundgren.

– För att klara det här behöver vi organisera oss annorlunda inom vårdgivare och på systemnivå, och vi behöver göra det alla tillsammans. Men jag anser att vi kan göra det här i Stockholm, och jag tycker att vi ligger bättre till än andra för att klara det.

Goda ledare behövs

Peter Graf menade att det krävs många goda ledare för att sjukvården i regionen ska ta sig igenom den turbulenta tid som råder just nu, och kunna genomföra framtidsplanen. Han såg framför allt kompetensförsörjningen som en nyckelfråga. Han menade också att debatten kring Nya Karolinska hade kunnat vara annorlunda om ledande företrädare tydligare hade kommunicerat till befolkningen vad alla byggen och förändringar syftar till.

– Vi borde för tio år sedan ha sagt till stockholmarna att vi ska bygga om hela systemet, men det gjorde vi inte. Vi har inte berättat varför de här förändringarna görs. Den bild man har av sjukvården får man när man läser i tidningen att ingenting fungerar. Vi borde ha förutsett detta, sade Peter Graf.