Både ny- och återinsjuknanden i stroke minskar, visar kvalitetsregistret Riksstrokes årsrapport. Enligt Bo Norrving, professor i neurologi i Lund och chef för Riksstroke, står läkemedelsbehandling av förmaksflimmer för en tredjedel av minskningen. Användningen av nya blodförtunnande läkemedel har ökat kraftigt och en allt större andel av patienterna behandlas. Dessutom har behandlingsskillnaderna minskat mellan olika regioner i landet.
Men även om utvecklingen har gått åt rätt håll i flera år finns utrymme för förbättringar. Mer än var femte patient hamnar inte på rätt avdelning från början och saknar därför kvalificerad strokevård under de första dygnen, något som patientföreningen Stroke-Riksförbundet är mycket kritiska till.
– Forskning visar att dödligheten minskar med 20 procent om en patient vårdas på stroke-enhet, och funktionsnedsättningarna minskar lika mycket. Trots att den här kunskapen finns lägger man folk på andra avdelningar. Det är en gåta för oss, säger Stroke-Riksförbundets verksamhetschef Kjell Holm.
Möjligheterna till rehabilitering efter en stroke skiljer stort mellan olika regioner, liksom andelen patienter som behandlas med propplösande läkemedel – trombolys. Enligt Riksstrokes rapport har en ökad användning av trombolys i landet inte lett till fler fall av skadliga blödningar i hjärnan. Rapportförfattaren anser att behandlingen kunde användas mer på många av landets sjukhus.
Förbättrad TIA-behandling viktig faktor
Utöver läkemedelsbehandling lyfter rapporten ytterligare skäl till minskningen av stroke. Det handlar om förändrad livsstil, främst att färre människor röker, men också om att vården vid så kallad TIA har förbättrats.
TIA står för transitorisk ischemisk attack och innebär tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl. Det drabbar 10 000 svenskar om året och ger samma symtom som stroke, som förlamning, talsvårigheter och synbortfall. Skillnaden är att symtomen oftast går snabbt över.
TIA är en vanlig föregångare till allvarligare fall av stroke. Därför ska den som drabbas av en attack alltid åka till sjukhus genast för behandling och utredning. Då har patienten en god chans att slippa en större stroke.
– Rapporten visar att fler söker för TIA. Det tyder på att människor i högre utsträckning känner igen tecknen på stroke, bland annat tack vare AKUT-testet som fått stor spridning genom oss och andra, säger Kjell Holm.
Han pekar också på nya behandlingsmetoder och på en bra metodutveckling inom strokevården överlag.
Trombektomi, att ta bort blodproppar med kirurgi, är den enskilt mest effektiva behandlingen vid stroke. Men den kan i dag bara utföras på ett fåtal sjukhus i landet, främst i Stockholm, Västra Götaland och Södra Sjukvårdsregionen.
Nya riktlinjer lyfter stroke-enhet och rehabilitering
I våras publicerade Socialstyrelsen uppdaterade riktlinjer för strokevården. Kjell Holm är glad att riktlinjerna lyfter stroke-enhetens betydelse och för första gången tar upp hur rehabilitering bör gå till.
– Om de nya riktlinjerna får genomslag kommer det att få jättestor betydelse för patienterna. Samtidigt har man räknat ut att ett fullt genomslag kommer att kosta omkring 600 miljoner kronor. Huvuddelen av den kostnaden hamnar hos landstingen, medan förtjänsten till stor del ligger hos kommunerna. Med fler räddade patienter tjänar man ju hem de investerade pengarna, men kommer landstingen att ta kostnaden? Det ser vi som ett orosmoln, säger Kjell Holm.