Den 12 juni väntas riksdagen anta en ny patientlag. Men till skillnad från våra nordiska grannländer som antagit en samlad patienträttighetslagstiftning, har Sverige istället valt att formulera lagen i form av skyldigheter för vårdgivare och vårdpersonal.
Under senare år har patientens ställning stärks, bland annat genom ökad valfrihet. Med den nya lagen vill regeringen stärka patientens ställning ytterligare, bland annat genom ökade möjligheter till inflytande och delaktighet
Om förslaget till ny patientlag antas kommer patienter från och med januari 2015 inte längre att begränsas av landstingsgränser, utan kan fritt välja vårdgivare inom offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet.
Ulrika Winblad Spångberg
Valfrihet inget nytt
Med en ny patientlag kan förhoppningsvis tidigare valfrihetsreformer stärkas och bli mer tydliga, menar Ulrika Winblad. Redan i början av 1990 kom den första valfrihetsreformen, frivillig för landstingen att införa. Den innebar att patienter gavs möjlighet att välja vårdgivare inom såväl primärvård och specialistvård i hela landet. Förslaget stötte på patrull då flera landsting spjärnade emot, men reviderades och började sedan gälla 2003. – Varken patienter eller vårdpersonal tycktes känna till överenskommelsen, i praktiken har också patienternas val varit begränsade och svåra att genomdriva. Det var en av anledningarna, menar Ulrika Winblad, till att man ändrade hälso- och sjukvårdslagen och den första januari 2010 införde ett lagstadgat vårdvalsystem samt en etableringsfrihet för privata vårdgivare. – Den nya patientlagen ligger i linje med Alliansens vilja att stärka patienternas delaktighet och ytterligare utöka valfriheten. Det finns också en tydlig privatiseringsagenda. Lagen om valfrihetssystem handlar ju om att få in fler olika producenter och utförare av hälso- och sjukvård. Tanken är att fler alternativa vårdformer ska leda till nytänkande och innovation, samt stärka patienternas ställning.Inga utkrävbara rättigheter
Sverige har traditionellt sett legat långt efter de nordiska länderna när det gäller patienträttigheter. I exempelvis Finland infördes en patienträttighetslag redan 1993. – I de nordiska länderna finns mer utkrävbara rättigheter. I exempelvis Norge kan patienter pröva sina rättigheter i domstol om de inte har uppfyllts. Det kan handla om rätten att välja sjukhus, rätten till information och delaktighet i beslut och behandling. I Sverige har patienter under senare år snarare fått färre legala möjligheter att överklaga och inte heller den nya lagen ger några sanktionsmöjligheter. Det ser jag som en brist, säger Ulrika Winblad.Skyldighet att informera
Hon ställer sig dock positiv till att den nya lagen skärper formuleringarna om informationsansvaret. Vårdgivaren och vårdpersonalen tvingas ta ett mycket tydligare och större ansvar att informera om vård och behandling. Den som informerar blir också skyldig att försäkra sig om att patienten har förstått informationen. – Det är positivt att man som läkare eller annan vårdpersonal blir tvungen att argumentera för och motivera sina ställningstaganden. Samtidigt är formuleringarna i förslaget alltför statiska i sin syn på information som något ensidigt och enkelriktat. Det borde handla mer om kommunikation än om information. Vården behöver öppna dörrarna till tvåpartssamtal där patienternas behov, erfarenheter och förväntningar tas till vara. Ulrika Winblad menar att om patientlagens intentioner verkligen ska tas tillvara, krävs ett statligt ansvar för att skapa en grundstruktur för vilken slags information som landstingen ska förmedla och vilka parametrar som landstingen bör redovisa när det gäller såväl kvalitet som service. – Staten riktar reformen mot patienterna, men glömmer bort att det är vårdapparaten som ska förverkliga lagen. Det krävs omfattande resurser och insatser för att lagen verkligen ska kunna implementeras och efterlevas. Om vården blir bättre på kommunikation och bemötande kommer patienter inte att åka runt lika mycket i vården som tidigare, alla vinner på det, säger Ulrika Winblad.Fakta: Förslag till ny patientlag
Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Den nya lagen innebär bland annat att:Källa: Patientlag, prop. 2013/14:106
- patienten ska ges möjlighet att fritt välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. Det blir därmed lättare att söka vård i andra landsting än där man är bosatt. Hemlandstinget står för notan.
- den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Det blir till exempel tydligare vad patienten ska få information om och hur det ska ske, till exempel anpassad till patientens förutsättningar.
- hälso- och sjukvård får som huvudregel inte ges utan patientens samtycke.
- vården blir skyldig att informera om vårdgarantin, det fria vårdvalet och rättigheterna att välja vård inom EU och EES.
- patienters inflytande över val av behandlingsmetoder utökas.
- patients möjligheter att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. En patient som har en ”livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom”, har rätt till en second opinion inom eller utom det egna landstinget.
- barns inflytande över sin vård blir tydligare. Till exempel ska barnets inställning till den aktuella vården så långt som möjligt klarläggas.
Detta är den första i en serie av tre artiklar om den nya patientlagen, som ska beslutas av riksdagen i juni 2014 och förväntas träda i kraft i januari 2015.