Socialstyrelsen har presenterat en uppdatering av de nationella riktlinjerna för vård av bröst-, prostata-, tjock- och ändtarmscancer. Rekommendationerna är tänkta att vara ett stöd för styrning. Socialstyrelsen förväntar sig att resursfördelningen i sjukvården påverkas så att resurser flyttas från lågt prioriterade tillstånd och åtgärder till de som får en hög prioriteringsgrad i riktlinjerna.
Under ett år får ungefär 8 000 personer diagnosen bröstcancer, 10 000 diagnosen prostatacancer och 6 000 tjock- och ändtarmscancer. Tumörsjukdomarna tillhör därmed de vanligaste i cancersjukvården. Utvärderingar visar stora skillnader mellan landstingen i hur effektiv sjukvården är på att behandla cancersjukdomar. Även när det gäller väntetider i cancervården är skillnaderna stora mellan olika delar av landet.
I riktlinjerna lyfts särskilt två områden fram som viktiga och angelägna. Det ena är att högriskpatienter med prostatacancer, bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer alltid bör bedömas på en så kallad multidisciplinär konferens. Först när specialister från olika områden tillsammans diskuterar medicinska åtgärder och handläggning ges de bästa förutsättningar för bästa vård för den enskilde patienten.
Den andra rekommendationen är att alla patienter med dessa cancersjukdomar ska erbjudas en kontaktsjuksköterska.
Fler kvinnor bör få läkemedel före operation
För patienter med bröstcancer i sena stadier är behandling med läkemedel före operation en etablerad rutin. Nu föreslås att även patienter i tidigare stadier ska erbjudas en sådan så kallad neoadjuvant behandling. Om så sker kan fler kvinnor behandlas med bröstbevarande kirurgi. De uppdaterade riktlinjerna rekommenderar även utökad behandling med fler läkemedel efter operation eller strålbehandling för att minska risken för återfall.
Sjukvården bör i större omfattning analysera portvaktskörteln (så kallad sentinel node-teknik) innan behandling med läkemedel påbörjas. Fler kvinnor bör efter bröstbevarande kirurgi få så kallad hypofraktionerad strålbehandling – vilket innebär att högre stråldos ges men att antalet stråltillfällen minskas. Utökad vävnadsprovtagning vid metastaserad sjukdom bör ske eftersom tumörens biologi kan ha förändrats och att behandlingen därför måste justeras.
Följ upp män med prostatacancer
Så kallad aktiv monitorering bör vara förstavalet vid prostatacancer med låg risk. Metoden innebär att tumören följs upp men att behandling inte sätts in så länge den inte utgör något hot mot mannens hälsa. Ett skäl är att många tumörer under lång tid inte tillväxer och inte ger symptom eller tecken på spridning utanför prostatakörteln. Eftersom biverkningarna med kirurgi, strålning eller läkemedel är påtagliga är det då ofta bäst att avvakta med behandlingen.
När det gäller prostatacancer med hög risk rekommenderas att vård som syftar till botad sjukdom utökas. I dessa fall är behovet av tidig behandling stort.
Kartlägg spridning av tarmcancer före operation
Inför operation av tjock- och ändtarmscancer som är spridd till närliggande vävnad rekommenderas att patienter undersöks med PET-DT-kamera för en säkrare bedömning av tumörspridningen. Metoden bör också användas för patienter med lokalt återfall i sjukdom eller när metastaser i levern uppstått.
Visserligen ökar kostnaderna för fler undersökningar, men Socialstyrelsens bedömning är att de kompenseras på sikt tack vare en mer effektiv vård av patienterna.
Socialstyrelsen räknar med att sjukvårdens kostnader ökar på kort sikt om rekommendationerna genomförs, om än måttligt. En del av kostnaderna beror på utbildning av personal eller investeringar i ny teknik och ökad användning av läkemedel. Samtidigt kan sjukvården minska en del av kostnaderna genom att ge rätt behandling till rätt patient.
För ett år sedan presenterades en preliminär version (länk till artikel) av de nu uppdaterade riktlinjerna. Riktlinjerna har ingen ambition att vara heltäckande och inriktar sig särskilt mot områden där det finns olika praxis inom sjukvården. Andra skäl kan vara att metoder är kontroversiella eller där kunskaperna är bristfälliga.
Enligt Socialstyrelsens bedömning fungerar kirurgin i det första skedet av de tre tumörsjukdomarna väl och riktlinjerna handlar därför i stor utsträckning om för- och tilläggsbehandlingar.
Bild
Sjukhusbild. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
