Barn på läkarbesök på vårdcentralen. Socialstyrelsen har satt ett nytt riktvärde för läkartätheten inom primärvården.
Det nya, nationella riktvärdet bygger på att en ökad andel ST-läkare i allmänmedicin ska avlasta specialistläkare. Beräkningarna utgår från att en ST-läkare har möjlighet att vara fast läkarkontakt för 550 invånare i mitten av sin specialistutbildning.
Socialstyrelsen – som arbetat med rekommendationen utifrån ett regeringsuppdrag – betonar att riktvärdet måste anpassas efter lokala förutsättningar som vårdtyngd i närområdet.
Maria Hilberth, ansvarig enhetschef på Socialstyrelsen, säger om möjligheterna för olika vårdgivare att klara riktvärdet:
– Det ser olika ut i landet. Regioner som arbetar systematiskt med att utveckla arbetssätt för fast läkarkontakt i samverkan i teamet inom primärvården har goda förutsättningar att uppnå detta inom några år. De regioner som ännu inte har ett metodiskt upplagt arbete och lokalt stora utmaningar i sin rekrytering har en längre väg att gå.
– Vi ser att det finns regioner som redan idag ligger kring riktvärdet, när de tar tillvara på att ST-läkare i allmänmedicin kan vara fast läkarkontakt som en del i sin utbildning med stöd av handledare.
Bättre kontinuitet
Socialstyrelsens inriktning är att ett nationellt riktvärde ska öka kontinuiteten och tillgängligheten i primärvården och bidra till en bättre arbetsmiljö.
Ett delmål som lyfts fram av myndigheten är att 55 procent av invånarna (80 procent på särskilda boenden) ska ha fast läkarkontakt vid utgången av 2022, enligt gällande överenskommelse mellan staten och SKR, Sveriges kommuner och regioner.
– Regionerna har i uppdrag enligt överenskommelsen inom god och nära vård att ta fram handlingsplaner för sitt arbete med fast läkarkontakt. Där finns regionala och lokala perspektiv beskrivna. Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet kommer i sin slutrapport i höst att lämna förslag på hur medarbetarna kan stärkas och hur den framtida kompetensförsörjningen i primärvården kan säkras, säger Maria Hilberth.
Enligt Socialstyrelsens sammanställning ger nuvarande, samlade läkartillgång (specialistläkare och ST-läkare) ett nationellt snitt på 1 läkare per 1314 invånare med ett spann från 990 (Jämtland) till 1804 (Västernorrland).
Fler ST-tjänster
SKR gör bedömningen att dagensläkartillgång i primärvården räcker till att ge högst 80 procent av befolkningen en fast läkarkontakt. SKR pekar ändå på positiva tecken. Antalet ST-läkare i allmänmedicin ökar snabbt, med 11 procent jämfört med för två på sedan. På särskilda boende har redan 93 procent en fast läkarkontakt.
– Utifrån ett patientperspektiv är det viktigaste att säkerställa att de med störst vårdbehov har tillgång till en fast läkarkontakt först och att vi fortsätter utveckla teamarbetet inom primärvården. Läkaren har en nyckelroll, men behöver arbeta tillsammans med andra kompetenser såsom distriktssjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, psykologer, fysioterapeuter utifrån varje patients behov och förutsättningar, säger Emma Spak, sektionschef för vård och omsorg på SKR.
Hon betonar att det krävs prioriteringar av primärvården för att nå målen med fast läkarkontakt och ett nationellt riktvärde.
– Det är också väldigt viktigt, när riktvärdet ska tillämpas i praktiken, att det som Socialstyrelsen själv beskriver varken är ett golv eller ett tak. Det måste anpassas lokalt utifrån uppdrag och förutsättningar, säger Emma Spak.
Läkarorganisationer nöjda
Flera läkarorganisationer ser Socialstyrelsens norm för fast läkarkontakt som en framgång. Läkarförbundet vill se tids- och handlingsplaner som bidrar till att nå riktvärdet.
Primärvårdens både läkarorganisationer – Distriktsläkarföreningen, DLF, och Svensk förening för allmänmedicin, Sfam – har i en gemensam arbetsgrupp stakat ut en form av färdplan för att ge alla svenskar en fast läkarkontakt 2027.
Reformen bygger på en genomsnittlig listning på 1000 invånare per heltidsarbetande specialistläkare genom bland annat ett tillskott med 600 nya ST-läkare årligen för att nå 10 000 specialister som slutmål.
Den hyllade Borgholmsmodellen har delvis stått som förebild. Arbetsgruppen har letts av Åke Åkesson, distriktsläkare och verksamhetschef vid Borgholms hälsocentral i Kalmar län.
I en mejlkommentar uttrycker Åke Åkesson förhoppning att ”1 per 1500”, med sitt ursprung i en statlig rekommendation från andra världskriget, nu kan fasas ut från vården.
”Att Socialstyrelsen går ut med ”1 på 1 100” 72 år efter det att Medicinalstyrelsen slog fast att vi behövde ”1 distriktsläkare på 1 500” för att ge bra primärvård är naturligtvis alldeles underbart! Vi är fortsatt övertygade om att vi behöver 10 000 specialister i Allmänmedicin 2027 - men detta är ett mycket viktigt steg på vägen!”, skriver han.