Nästan varannan kvinna och var fjärde man i Sverige drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur och osteoporos är den sjukdom efter stroke som orsakar flest vårddygn på sjukhus.
Osteoporos, eller benskörhet, beskrivs ofta som den tysta folksjukdomen. Vilket den är i dubbel bemärkelse. Dels för att den är symtomfri fram till att den första frakturen plötsligt dyker upp. Dels för att den är dold, sällan uppmärksammas och undanträngd inom sjukvården enligt Wafa Kamal som är biträdande överläkare i endokrinologi vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge
– Osteoporos är en "föräldralös sjukdom" som är underdiagnostiserad, underbehandlad och som inte är resurssatt utifrån att det är en folksjukdom, säger hon.
Trots dess anonymitet kommer nästan varannan kvinna och var fjärde man att drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur och enligt Socialstyrelsen behandlar sjukhusen årligen drygt 90 000 osteoporosrelaterade frakturer. En vård som leder till 450 000 vårddygn och kostar samhället 20 miljarder kronor. Bara stroke kräver fler vårddygn (1).
Riktlinjer följs inte
I sin utvärdering av osteoporossjukvården konstaterade Socialstyrelsen nyligen att den inte fungerar. Trots att riktlinjer funnits sedan 2012 saknas flera av dess rekommendationer i de lokala vårdprogrammen. Vilket lett till att många av de som söker akuten med en misstänkt osteoporosrelaterad fraktur bara får frakturen reparerad utan att också utredas för den bakomliggande sjukdomen, osteoporos. Utan behandling är patienten snart tillbaka med nästa fraktur.
Myndigheten efterlyser att varje region inrättar frakturkoordinatorer och sjukhusbaserade frakturkedjor. Frakturkedjor som ser till att patienter som söker vården med misstänkta osteoporosrelaterade frakturer identifieras, utreds och får frakturskyddande behandling.
Idag finns frakturkedjor i 14 av 21 regioner och de gör de skillnad. De hittar patienterna och blir med tiden kostnadsbesparande.
Frakturkedjor gör nytta
I Gävleborg har frakturkedjan varit i gång i tio år och enligt frakturkoordinatorn Malin Westlin Sundin lönar det sig. Andelen som snabbt blir insatta på läkemedel redan efter den första frakturen har ökat. Så pass att regionen gått från botten till toppen i antal som behandlas. Ett annat viktigt mål för deras verksamhet är att också förhindra nya frakturer hos de som redan haft en, så kallade återfrakturer.
– Man får inte bara se till antalet frakturer, utan på andelen personer som drabbas av frakturer. Vi har en åldrande befolkning och därför fler potentiella personer som riskerar att bryta sig. Därför är det viktigt att arbeta med frakturkedja som är ett systematiskt och effektivt sätt att arbeta på, säger Malin Westlin Sundin.
På Sahlgrenska Sjukhuset och Skövde Sjukhus i Göteborg startades frakturkedjor upp 2015. En av initiativtagarna var Mattias Lorentzon, professor i geriatrik vid Sahlgrenska Akademin. Han deltog nyligen i en studie som visade att alla typer av osteoporosrelaterade frakturer medför ökad risk för nya frakturer. Vilket visar hur viktigt det är att alla med misstänkt osteoporos följs upp inom en frakturkedja.
– I Göteborg har vi visat att frakturkedjan gör nytta, då återfrakturerna hos oss har minskat med 18 procent, säger han.
Mattias Lorentzon påpekar att många patienter fortfarande behandlas med gamla läkemedel då de hänger kvar som förstahandsval på flera håll i landet. De mer moderna medicinerna når inte fram till patienterna.
– Det känns extra tråkigt när det nu finns moderna läkemedel som är dubbelt så effektiva på att förhindra frakturer jämfört med de gamla, säger han.
Stockholm satsar på kunskapscentrum
I Stockholm saknar de stora akutsjukhusen frakturkedjor och de osteoporosrelaterade frakturerna kostar regionen två miljarder kronor per år. Men enligt regionen kommer flera frakturkedjor att startas upp under 2024. Planen är också att ett regionalt kunskapscentrum för osteoporos ska byggas upp och som får det övergripande ansvaret för frakturkedjor, fortbildning och samarbete med primärvården.
Verksamheten kommer att kosta runt 20 miljoner kronor per år säger Jonas Lindberg, regionråd för Vänsterpartiet i Region Stockholm och som låg bakom förslaget som hälso- och sjukvårdsnämnden godkände. Ett beslut som regionstyret var emot, men som godkändes med stöd från oppositionspartierna.
– Den stora vinsten med frakturkedjor är främst för patienterna som slipper återkommande frakturer. De minskar dessutom deras risk att dö genom ett strukturerat omhändertagande, säger Jonas Lindberg.