På olika håll i landet finns ett ökat intresse för samverkan. Det finns projekt där landsting och läkemedelsföretag deltar gemensamt. Tanken är att ett närmare samarbete ska leda till att vården kan utvecklas och att patienterna i slutändan blir den stora vinnaren. I Testmiljöprojektet (länk till tidigare artikel) prövar Stockholms läns landsting, SLL, nya former för samarbete med företag inom läkemedel och medicinteknik.
En av fyra förstudier handlar om schizofreni. Ett skäl till att ämnet är angeläget att studera var bristfälliga kunskaper om hur patienter med schizofreni använder läkemedel. Förstudien inleddes med att SLL i början av 2013 bad om projektförslag från företagen.
I Testmiljöprojektet vill SLL utveckla en bättre patientkvalitet med hjälp av nya samarbeten med företagen, berättar Magnus Thyberg, chef för läkemedelsenheten hos SLL, Stockholms läns landsting. Nyligen presenterades en rapport från förstudien om schizofreni. Magnus Thyberg är nöjd med resultatet liksom landstingets experter.
– För första gången har vi gjort en heltäckande kartläggning av hela patientpopulationen inom SLL. Det är ovanligt, för att inte säga unikt, även i ett världsperspektiv, säger han.
Utspridda data
Landstingen har mycket data om patienter, behandlingar och vårdresultat. En brist är att kunskapen ofta är fragmenterad och spridd. Därför var det angeläget för SLL att få en mer samlad bild av hur behandlingen ser ut och hur patienterna med schizofreni mår.
I studien ingick drygt 7 300 personer som fått sin schizofrenidiagnos mellan år 2000 och 2012. 56 procent av personerna var män och den största åldersgruppen var 50-59 år. Projektet gick inte in på några enskilda läkemedel utan kartlade behandling med alla läkemedel mot psykoser.
Brister i vården dokumenteras
Några resultat från studien:
- Drygt 10 procent av patienterna hade ingen kontakt med vården under 2012. Landstingets övergripande målsättning är att alla patienter ska ha minst ett öppenvårdsbesök inom psykiatrisk specialistvård varje år.
- Knappt 20 procent hade vårdats inom slutenvården under året.
- Hälften av dem som skrevs ut från slutenvård lades på nytt in inom ett halvår.
- Knappt 40 procent av de som lades in hade ingen pågående behandling med antipsykotiska läkemedel – det hade gått mer än fyra månader sedan de senast hämtat ut perorala antipsykosläkemedel.
- 55 procent av patienterna hämtade endast ut läkemedel i peroral form. 14 procent av dem tog endast ut läkemedel i depotform.
- En femtedel av patienterna hämtade inte ut något antipsykosläkemedel under 2012.
Undersökningen sätter fingret på vårdens svaga punkter och kommer att användas både i landstingets fortbildning av personal och i den information som ges till patienterna. Resultaten kommer också att spridas i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter, säger Magnus Thyberg. Undersökningen har också haft betydelse för landstinget nu när man anammar ett ordnat införande av läkemedel.
Lärorikt samarbete
Ett av företagen som skickade in förslag till SLL var Janssen.
– Vi träffade SLL och Health Navigator och diskuterade kring ett förslag i februari 2013 och i maj skrev vi ett avtal med SLL, säger Anna Käll, Public Affairs Leader på Janssen.
Hon tycker att samarbetet var intressant och lärorikt.
– En del av resultaten var överraskande, som att så många patienter inte har kontakt med sjukvården trots diagnos samt att dålig följsamhet till ordinerade läkemedel innebär inläggningar på sjukhus, säger hon.
Genom projektet har Janssen fått en bättre förståelse för patientens situation och problem – vilket är värdefull information för att utveckla och förbättra hjälpmedel i användningen av företagets läkemedel.
Bättre bild av schizofrenivården
I schizofreniprojektet deltog även två andra företag, Lundbeck och Otsuka Pharma.
I projektet ingick även rådgivningsföretaget Health Navigator vilket Erik Gustafsson, Field Market Access Manager, Otsuka Pharma Scandinavia, tyckte var en form som fungerade bra.
– En fördel var till exempel att det var Health Navigator som tredje part bearbetade landstingets användardata och presenterade dessa för såväl landstinget och som för oss läkemedelsföretag, säger han.
Schizofreniprojektet har varit värdefullt för Otsuka i och med att företaget fått en bättre bild av hur schizofrenivården fungerar i landstinget. De kunskaperna är värdefulla exempelvis när kliniska studier ska utformas framöver. Den nu genomförda studien utgör också en bra dokumentation när vården av psykospatienter kartläggs igen i framtiden. Med denna studie som underlag blir det enklare att avgöra på vilka områden vården för dessa patienter har förbättrats, menar Erik Gustafsson.
Gemensamma mål
Företaget Lundbeck samarbetar kring ett läkemedel mot schizofreni med Otsuka och samarbetade därför också i Testmiljöprojektet. Helena Stensman är Market Access Manager på företaget. Även hon är positiv och tycker det är bra att landsting och företag samverkar eftersom båda parter har ett gemensamt mål: att skapa nytta för patienterna genom bättre behandlingar.
Vården av schizofrenipatienter är svår och resultaten från kartläggningen är därför inte överraskande, tycker hon.
– Den bekräftade att följsamheten till ordinerad behandling ofta brister och att det ofta får svåra konsekvenser för patienterna.
Helena Stensman ser gärna fler samarbeten – både inom schizofrenibehandling i fler landsting men också inom andra terapiområden som depression och alkoholberoende. Även inom dessa områden är det svårt att åstadkomma ett optimalt omhändertagande av patienterna.
Bilder
Huvudbild, pusselbitar. Foto: IstockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Magnus Thyberg. Foto: Hasse Lindén (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Anna Käll. Foto: Janssen (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Erik Gustafsson. Foto: Otsuka Pharma (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Helena Stensman. Foto: Lundbeck (omfattas inte av CC. All rights reserved)
