Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör för Vårdanalys, ska som opolitisk ordförande leda den parlamentariska utredningen om helt eller delvis förstatligande av hälso- och sjukvården.

Fredrik Lundh Sammeli (S), Irene Svenonius, (M) och Anders W Jonsson (C) är några av namnen på listan över politiker som nominerats till utredningen. Kristdemokraterna, som är det enda parti som förespråkar ett fullständigt förstatligande av sjukvården, representeras av Elisabet Lann, oppositionsråd i Göteborg.

Vårdanalys generaldirektör Jean-Luc af Geijerstam tackade ja till uppdraget utan betänketid, säger han med ett skratt.

– Jag tycker att sådana här frågor är de som tilltalar mig allra mest; de som tar sig an en stor och komplex fråga utifrån perspektiven patienten och medborgarna. Svårt men otroligt roligt och utmanande.

Ovanligt med parlamentariska utredningar

Parlamentariska utredningar har blivit ovanliga med tiden. En rapport från SNS från 2019 visar att parlamentariska utredningar längre tillbaka utgjorde ungefär hälften av alla statliga utredningar, men 1990 utgjorde de bara 20 procent av alla statliga utredningar. 2016 var det bara ungefär 3 procent av alla utredningar där samtliga partier var representerade.

Jean-Luc af Geijerstam tycker att valet av utredningsform är klokt i det här läget.

– De företräder ju olika politiska uppfattningar i den här och andra frågor. Det är å ena sidan svårt, det finns en förhandlingsdimension i den när sortens uppdrag, men jag ser det också som en tillgång i gruppen. För det är inte helt lätt att veta hur man ska göra här och vi behöver nog en stor bredd, inte minst framåt.

­– Om vi ska kunna enas ta sig framåt i någon riktning är det nog klokt att lägga upp det så här.

Viktigt definiera huvudmannaskap

I direktiven står att utredningen ska analysera och belysa för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. ­

– Det finns en öppning när man pratar om helt och delvis förstatligande. Det här är viktiga grundfrågor som vi i kommittén tidigt ska ta oss an: hur ser vi på termer och definitioner? Vad lägger man in i huvudmannaskap, till exempel? Man kan tänka sig att det är i termer av funktioner. Vilka funktioner är det rimligt att ha på nationell nivå, regional och lokal?

Utredningen ska presentera sina förslag senast 2 juni 2025. Det är en förhållandevis kort utredningstid men Jean-Luc af Geijerstam tror att det kan vara en fördel att inte dra ut på utredningstiden.

– Det kommer att tvinga oss att tänka på vad vi ska göra och åstadkomma. Där tror jag det är ganska bra att man inte drar ut tiden för mycket.

Vad händer om politikerna inte kan komma överens?

– Då ska det också speglas i resultatet. Vi ska ju ändå leverera på direktivet, vi ska svara på frågorna och försöka göra de här arbetsuppgifterna. Det är öppet hur det kommer att gå men direktiven ringar in väldigt tydligt vad dagens hälso- och sjukvård har för tydliga utmaningar, det här med jämlikhet, effektivitet och tillgänglighet. Min bild är att gruppen parlamentariker, och egentligen politiken brett, är ganska överens om det. Och det är en ganska bra startpunkt för att kunna ta ett steg till.