Politisk enighet om statligt ansvar inom läkemedel och vacciner

När den parlamentariska Vårdansvarskommittén presenterade sina förslag var det inte förvånande att en majoritet av riksdagspartierna säger nej till ett statligt hälso- och sjukvårdssystem. Alla partier har bibehållit sina respektive positioner och det är fortfarande bara Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som vill se ett statligt huvudmannaskap.

Däremot får det politiska betänkandet ses som ett tydligt steg framåt inom läkemedelsområdet. Det råder nu politisk enighet i riksdagen om ett utökat statligt ansvar för läkemedel. Kommittén pekar ut sex områden där statens ansvar för och styrning av hälso- och sjukvården behöver stärkas. Utöver läkemedel gäller det vacciner, screeningprogram, kompetensförsörjning, rättspsykiatrisk vård samt luftburen ambulanssjukvård.

Positionsförflyttning

På en pressträff lyfte sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson fram denna politiska enighet:

– Vi har åstadkommit en rejäl positionsförflyttning hos de andra partierna och jag välkomnar verkligen det.  Vi ska börja med de här sex delarna och jag tror verkligen att det är rätt väg att gå för ett samlat statligt ansvar, sade Acko Ankarberg Johansson.

Det finns tydliga resonemang i betänkandet som innebär en omsvängning i hur partierna ser på framtidens styrning inom läkemedelsområdet. I regeringens budgetproposition för 2025 aviserades en utredning som skulle ges inriktningen att det särskilda statsbidraget för läkemedel skulle överföras till det generella statsbidraget till regionerna, vilket i praktiken skulle innebära ett minskat statligt ansvar. 

Planerna på en sådan överföring fick stark kritik av såväl läkemedelsbranschen som regionerna. Vårdansvarskommittén förordar istället ett utökat statligt ansvar för finansiering och styrning av läkemedelsområdet. Kommittén menar att staten skulle ta ett samlat ansvar för läkemedelsområdet, inklusive regionernas kostnader för rekvisitionsläkemedel. Eftersom kommittén är parlamentarisk får det även ses som ett tydligt och enigt politiskt besked om att det som aviserades i budgetpropositionen inte längre är genomförbart.

”Kommittén menar att argumenten för ett utökat statligt ansvar för läkemedel är starka och behoven av att staten kan styra mer och mer sammanhållet inom läkemedelsområdet är stora. Tillgången till läkemedel behöver generellt bli mer jämlik över landet och särskilt avseende läkemedel för behandling av sällsynta hälsotillstånd. Regionerna ska inte, som i dag, kunna göra olika prioriteringar och fatta olika beslut om läkemedel. Tillgången till läkemedel ska inte vara beroende av var i landet som patienten bor,” skriver kommittén i betänkandet.

Betydelse för samhällsekonomin

Ledamöterna lyfter fram vikten av att ett utökat statligt ansvar för läkemedel utformas på ett sätt som minskar risken för skeva incitament för såväl regionerna som förskrivarna och på ett sätt som förbättrar förutsättningarna för kostnadskontroll och uppföljning.

”Därutöver ser kommittén att ett utökat statligt ansvar inom läkemedelsområdet är nödvändigt utifrån läkemedelsområdets betydelse för samhällsekonomi, forskning, utveckling och konkurrenskraft, för beredskapsförmågan avseende inköp, lagring och fördelning av läkemedel och för att främja systemeffektiviteten och en bättre användning av de samlade resurserna i vården.”

I en intervju för Life-time sade kommitténs opolitiska ordförande, Jean-Luc af Geijerstam, att läkemedelsfrågorna varit centrala i diskussionerna under arbetet i kommittén:

– Ledamöterna har ofta återkommit med många konkreta exempel på ojämlikheter och behov av utveckling, sade han och påpekade att alla riksdagspartier samlat står bakom att staten tydligare ska leda inom de sex utpekade områdena, sade Jean-Luc af Geijerstam.

Större läkemedelsutredning på gång

Förslaget från kommittén till regeringen är att en utredning tillsätts med uppdrag att se över hur statens ansvar för läkemedel och särskilt finansieringen och styrningen kan utökas och stärkas. Regeringen bör även på kortare sikt vidta åtgärder för att säkerställa jämlik tillgång till vissa särskilda läkemedelsbehandlingar.

Acko Ankarberg Johansson har tidigare gett besked om en sådan utredning och att det pågår arbete på Socialdepartementet med att ta fram direktiv till utredningen. Hon ville dock inte ge besked om när utredningen kan tillsättas:

– Vi arbetar med en större läkemedelsutredning och vi kommer nu att värdera det som kommit från kommittén, sade sjukvårdsministern till Life-time.

Nationella vaccinationsprogram

Vårdansvarskommittén vill också se ett ökat statligt ansvar för vaccinationer. Kommittén konstaterar att det, genom de nationella vaccinationsprogrammen, redan finns en etablerad och beprövad ordning för beslut om och implementering av vaccinationsinsatser som beslutas och bekostas av staten:

”Att förändra kriterierna för vilka sjukdomar som ska ingå i de nationella vaccinationsprogrammen är därmed en förhållandevis enkel åtgärd för att öka statens system- och finansieringsansvar på vaccinationsområdet,” skriver man i betänkandet.

Kommittén anser att det krävs ytterligare utredning kring vilka vaccinationer som staten ska ansvara för, och att detta även är kopplat till den kommande läkemedelsutredningen.

Lif välkomnar kommitténs förslag

Sofia Wallström, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen, säger i en kommentar att förslaget från kommittén är i rätt riktning, men att det nu krävs konkretion och handling:

– För att kunna ge alla patienter över hela landet tidig och jämlik tillgång till nya kostnadseffektiva läkemedelsbehandlingar behöver Sverige en strukturreform för ett jämlikt och tillväxtskapande läkemedelssystem. Ett system där staten tar det fulla ansvaret för prissättning, subvention och finansiering av alla läkemedel, säger Sofia Wallström.

– Det svenska läkemedelssystemet är onödigt komplext och inte utformat för de läkemedel som forskas fram och introduceras idag och i framtiden. Det behövs ett enklare, tydligare och mer enhetligt system som ger jämlik tillgång till läkemedel över landet, där staten ansvarar för hela finansieringen och stimulerar ökade FoU-investeringar från läkemedelsföretagen, säger Sofia Wallström.