Stiftelsen Forska!Sverige vill stärka den medicinska forskningen i alla led och har nyligen uppdaterat sina förslag till åtgärder för att lyfta svensk life science. Förslagen kan delas in i tre lika viktiga grupper: bättre förutsättningar för att skapa medicinska framsteg, bättre förutsättningar att vidareutveckla medicinska framsteg och sist men inte minst bättre förutsättningar för att använda och utvärdera medicinska framsteg. För att nå målet om nytta för både patienter och hela samhället måste alla steg i denna trestegsraket ses tillsammans. För att satsningarna ska få tillräcklig genomslagskraft bör arbetet ledas, som i Storbritannien, av regeringen.
Människor i Europa, och i Sverige, blir allt äldre. En tredjedel av alla européer uppskattas idag ha minst en kronisk sjukdom, en andel som ökar med en åldrande befolkning. Eftersom kostnaderna för kroniska sjukdomar står för mer än två tredjedelar av de sammanlagda sjukvårdskostnaderna innebär det att de totala kostnader för sjukvården ökar. Världsbanken gör prognosen att inom EU kommer vårdkostnaderna att öka från 8 procent av BNP idag till 14 procent av BNP år 2030.
Detta är en av de stora politiska ödesfrågorna. Vad behövs idag för att Europas och Sveriges sjukvård i morgon ska klara utmaningarna? Samtidigt har vi en ekonomiskt ansträngd situation där många länder i Europa snarare ser nedskärningar i offentliga utgifter för sjukvård än ökade investeringar.
Anna Nilsson Vindefjärd
Forskning svar på utmaningarna
Forskning är en viktig del av lösningen, menar Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare i stiftelsen Forska!Sverige. – Ny kunskap är det främsta verktyget för att bemöta utmaningarna och därmed minska framtida kostnader. Men då måste också forskningsresultaten komma till användning och utvärderas, säger hon med eftertryck. Historiskt sett är det lätt att se hur forskning genererat kunskap som lett till nya produkter och tjänster som minskat lidandet och ökat välfärden – till exempel inom hjärta-kärlområdet, infektionssjukdomar och reumatiska sjukdomar. Dagens utmaningar handlar bland annat om hjärnan – sjukdomar som demens men också psykisk ohälsa. Anna Nilsson Vindefjärd har svårt att se någon annan väg till kunskap om hur dessa sjukdomar ska lindras och botas än forskning – och därmed också hur de stora samhällskostnaderna för hjärnans sjukdomar ska kunna minskas.Tre lika viktiga steg
Stiftelsens konkreta åtgärdsförslag kan beskrivas som en trestegsraket där alla steg hänger ihop och är lika viktiga för att slutresultatet ska bli tillfredsställande. För det första måste förutsättningarna för att skapa medicinska framsteg bli bättre. – Vi vill till exempel att regeringen satsar på en stark infrastruktur som kan användas nationellt. Skapa karriärtjänster där klinisk forskning är ”fredad”. En större del av ALF-medlen bör gå till de universitetssjukhus som presterar bäst. Universitetssjukhusen ska följa upp och utvärdera utbildningen, forskningen, samarbetet med patientorganisationer och näringsliv, säger Anna Nilsson Vindefjärd. För det andra krävs bättre förutsättningar att vidareutveckla de medicinska framsteg som forskningen har lett till. – Inför skatteavdrag för forskning och utveckling till enskilda företag. Säkra tillgången till kapital. Landstingen bör uppmuntra sin personal att forska och kommersialisera idéer. Skapa så kallade centers of excellence där universitet och landsting går samman för att utveckla vården av folksjukdomar. Inrätta en portal för kliniska prövningar som kan bidra till snabbare kunskapsspridning och förbättrad rekrytering av försökspersoner, säger Anna Nilsson Vindefjärd. Det tredje steget är att medicinska framsteg ska användas och utvärderas bättre än idag. – Vi föreslår att innovativa metoder och läkemedel får användas för mindre patientgrupper direkt efter godkännandet, så att man snabbt kan få värdefulla kunskaper om medicinsk nytta. Ett annat förslag är att återuppliva LFTP, Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling och anpassa en sådan fond till dagens verklighet, säger Anna Nilsson Vindefjärd.Högsta ledningen bör peka ut riktningen
Storbritannien ses ofta som ett föredöme när det gäller satsningar på life science i alla led av kedjan från stimulans av nya idéer till att färdiga produkter och tjänster inlemmats i sjukvården – och hela tiden med fokus på patienten. Att premiärminister David Cameron slog fast att landets högsta ledning prioriterar satsningar på life science anses vara viktigt. Arbetet ska inte påverkas om andra partier tar regeringsmakten i Storbritannien. – Det är bra att enskilda departement gör satsningar, men det behövs också att den högsta politiska makten pekar ut riktningen. Den svenska regeringen bör tydligt visa att de kommer att satsa långsiktigt på life science, eftersom det är avgörande för befolkningens hälsa och välstånd, säger Anna Nilsson Vindefjärd.Amerikansk förebild
Stiftelsen Forska!Sverige grundades, efter en amerikansk förebild (Research!America), i september 2010 utifrån en oro över en negativ utveckling för medicinsk forskning, kliniska studier och företagande i Sverige. Visionen är att medicinsk forskning och företag ska utvecklas i eller flytta till Sverige och att medicinska framsteg snabbt ska komma befolkningen till godo. I januari 2013 publicerades ett dokument med konkreta åtgärdsförslag som ett inspel till en svensk strategi för life science. I januari 2014 publicerades en uppdaterad version. – Eftersom förslagen har använts aktivt av både departementstjänstemän och politiker så är det troligt att vi gör årliga uppdateringar för att det alltid ska finnas aktuella förslag till hands, säger Anna Nilsson Vindefjärd. Det är inte helt enkelt att beräkna forskningens andel av samhällets totala kostnad för sjukvården – men Forska!Sveriges ambition är tydlig. – Vårt mål är att de offentliga investeringarna i medicinsk forskning på sikt fördubblas; från att idag motsvara 2 öre per vårdkrona till 4 öre per vårdkrona, säger Anna Nilsson Vindefjärd.Forska!Sverige är en politiskt oberoende icke vinstdrivande stiftelse som grundades i september 2010. Verksamheten finansieras genom donationer från privatpersoner och organisationer. Bland grundarna fanns bland andra Hans Bergström (tidigare chefredaktör Dagens Nyheter), Anne Carlsson (ordförande Reumatikerförbundet), Arvid Carlsson (Nobelpristagare år 2000), Ingvar Carlsson (tidigare statsminister), Peter Friberg (Svenska Läkaresällskapet), Staffan Hildebrand (filmare), Carola Lemne (tillträdande VD för Svenskt Näringsliv), Nina Rehnqvist (ordförande Statens beredning för medicinsk utvärdering), Michael Sohlman (Nobelstiftelsen), Mathias Uhlén (professor, SciLifeLab med mera), Anders Wall (industrialist), Hans Wigzell (tidigare rektor för Karolinska Institutet) Stiftelsens uppgift är att öka uppmärksamheten kring betydelsen av medicinsk forskning för hälsa och välstånd, men delar inte ut pengar till forskning.