Antibiotika – boten och hoten
Resistenta bakterier är en av de stora folkhälsofrågorna. Det har många internationella institutioner slagit fast. Nu har Forskningsrådet Formas samlat en bred samling författare som ger många olika ingångar på de komplexa frågorna om utvecklingen av resistenta bakterier och hur utvecklingen ska kunna vändas.
Titeln ”
Antibiotika – boten och hoten” sammanfattar de två övergripande aspekterna på antibiotika. För det första: antibiotika räddar tusentals liv årligen. För det andra: felaktig och för frikostig användning av dessa läkemedel kan orsaka resistenta bakterier så att dagens antibiotika blir ineffektiva mot livshotande infektioner.
Boken ges ut av Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Marknaden stimulerar inte utveckling av antibiotika
Både nationellt (
länk till Folkhälsomyndigheten) och internationellt ökar förekomsten av resistenta bakterier. Ökande antibiotikaresistens blir än mer allvarlig mot bakgrund av att få nya antibiotika har forskats fram under de senaste decennierna. Flera av de globala läkemedelsföretagen har dragit ner eller helt slutat att forska kring nya klasser av antibiotika.
En viktig anledning är att området antibiotika är riskfyllt från företagsperspektiv på grund av begränsade kommersiella möjligheter. Om nya effektiva antibiotika tas fram får de en begränsad användning på grund av att man inte vill riskera att resistens utvecklas.
Nya samarbetsformer för att utveckla nya antibiotika krävs eftersom de marknadsmekanismer som gäller de flesta andra läkemedel inte fungerar. Projektet ”New drugs for bad bugs” inom IMI (
länk till artikel) är ett sådant exempel där halva finansieringen kommer från industrin och den andra halvan från EU
Sverige relativt förskonat
Sverige är fortfarande förskonat från de stora utbrotten av resistenta bakterier. Relativt sett är de resistenta bakteriestammarna färre i Sverige än i till exempel södra Europa. Det pågår sedan länge ett arbete för att minska onödig och felaktig användning av antibiotika. Skillnaderna inom landet är stora men det finns en trend mot sjunkande förskrivning inom vissa sjukdomar.
Ska vi inte kunna resa fritt?
Resistensproblematiken är global och i takt med att vi reser mer världen över sprids även resistenta bakterier från kontinent till kontinent. Detta gäller inte minst så kallade
ESBL-producerande bakterier. Enligt Thomas Tängdén, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av författarna i boken, tar var fjärde resenär med sig sådana bakterier hem till Sverige efter utlandsresor. Väl hemma kommer de att sprida dessa bakterier vidare i samhället och sjukvården.
Resistenta bakterier är inte mer aggressiva och sjukdomsalstrande än icke-resistenta. Problemet är att risken att behandling av infektioner misslyckas och att vårdtider blir längre, att behandlingen blir dyrare och ökar behovet av att isolera smittade patienter så att de inte smittar andra patienter.
Thomas Tängdén menar att längtan efter sol och värme måste vägas mot risken att vi själva eller anhöriga blir sjuka och i värsta fall avlider i infektioner orsakade av resistenta bakterier.
Bild
Illustration: Formas/Lupo Design. Kollage LIF (omfattas inte av CC. All rights reserved)
