Richard Bergström, chef för EFPIA.
Stämningsläget i Europa håller på att förändras, sade Richard Bergström, på seminariet som arrangerades av Dagens Medicin Agenda och nyhetsbrevet Läkemedelsmarknaden.
Men det finns många frågor som länderna brottas med. Och utvecklingen har kommit olika långt. Grunden är de vetenskapliga upptäckterna inom medicinen, till exempel om att genetik på senare år kopplats till sjukdom, och de nya behandlingar som kunnat utvecklas tack vare dessa vetenskapliga genombrott.
Kostnaden att utveckla läkemedel för en liten grupp patienter skiljer sig inte från att utveckla läkemedel för en stor patientgrupp. De som betalar för läkemedel är beredda att betala i enlighet med de nya läkemedlens värde, men inte betala för produkter med osäkert värde. Sverige tillhör de länder som kommit längst med att kartlägga värdet av ordnat införande där effekterna av nyintroducerade läkemedel följs upp noga.
Möter verkligheten
Hälsoekonomi har en viktig roll när värdet ska bedömas. Och det är en utgångspunkt när det slutgiltiga priset ska bestämmas. Men som Richard Bergström uttryckte det: Nu möter hälsoekonomin verkligheten. Det slutliga priset kan bli lägre än det värde som en hälsoekonomisk analys kommer fram till.
– Bara för att de nya läkemedlen mot hepatit C är kostnadseffektiva vid ett visst pris tycker betalare att man inte behöver betala så mycket, om man kan få ett lägre pris efter förhandlingar eller om man helt enkelt inte har råd, sade han. Just kapacitet för prisförhandlingar är en bristvara på många håll i Europa, menade Richard Bergström.
Men det finns fler faktorer som håller tillbaka förändringar. En är att en del länder inte ens har ett lagstöd för prisförhandlingar på läkemedel. Och där lagar finns, som i Polen, utnyttjas de ändå inte i större omfattning.
Faktorer som bromsar
Som alltid när stora förändringar står i portgången finns också bromsande faktorer.
– Joseph Jimenez, högste chef för läkemedelsföretaget Novartis och styrelseordförande i EFPIA, chockade sin egen personal när han sade att han ville ha betalt för resultatet av företagets nya hjärtläkemedel. Han sade att sjukvården inte skulle betala något nu, utan först när hjärtsviktpatienterna inte dyker upp i sjukvården efter ett år. Och när de fortfarande lever efter fem år ville han ha riktigt bra betalt, sade Richard Bergström.
En sådan ny modell som ställer gamla prissättningsmodeller på huvudet är enkel att formulera, men svår att realisera. Joe Jimenez hade blivit besviken när betalare i USA inte nappade på idén för att de tyckte att det var för komplicerat. Ändå är den gängse bilden att köparna/betalarna i USA är mer professionella än kollegorna i Europa, menade Richard Bergström.
Tyskland tar initiativ
Europasamarbetet är på väg att ta fart och det mycket tack vare att Tyskland tar initiativ, och kanske till och med en ledande roll, för att driva på insamlingen av real world data och mätningar av de nya läkemedlens effektivitet. Och branschen är med, sade Richard Bergström.
– Men vi kan se mer skepsis inför de nya tankarna från medicinteknikbranschen, vilket är förståeligt med tanke på att den består av leverantörer med mångskiftande förutsättningar; allt från avancerade bildanalyssystem till suturer. På de flesta håll i Europa brister det i förutsättningar för prisförhandlingar som handlar om något mer än pris och volym. Register med uppföljning saknas ofta liksom legala förutsättningar. Men allt fler inser att nya prissättningsmodeller är absolut nödvändiga, inte minst inom cancerområdet.
Betala för resultat
– Synen är att vi måste hitta ett sätt att betala för resultat och använda prismodeller som också tar hänsyn till kombinationsbehandlingar och till att läkemedel har olika värde när de används för olika indikationer, sade Richard Bergström.
Han önskar att sjukvården formulerar sina önskemål och krav ungefär så här: Ge oss allt nytt. Patienterna ska få tidig tillgång och vi är beredda att betala X kronor för en bättre ettårs-överlevnad för våra cancerpatienter. Men i dag ser det annorlunda ut.
– Det är tragiskt att fokus i den kliniska utvecklingen är att patienter inte får pröva det nya förrän de redan fått all annan behandling. Vi vet ju att om de nya metoderna används på rätt sätt direkt efter diagnos kan man få fantastiska resultat. Därför är det är akut att få till en nyordning på prissättning och utvärdering så att patienterna direkt får prova det senaste, sade Richard Bergström.
Hur ska prevention prissättas?
Ett annat område där dagens modeller för prissättning inte är användbar är cellterapi. Behandlingen går ut på att cellprov från patienter skickas till ett laboratorium och en skräddarsydd terapi kommer tillbaka. Hur ska sådan behandling prissättas?
En annan utmaning är att sätta pris på behandling innan en sjukdom bryter ut, exempelvis Alzheimers demens. Med tidig diagnostik som bland annat bygger på förekomst i släkten och riskfaktorer. Så nu kommer det som det har talats om länge, population medicine, menade Richard Bergström.
– Kanske kommer landstingets tjänstemän tack vare stora databaser kunna identifiera personer i riskgrupper; personer som sedan kan kontaktas och erbjudas förebyggande behandling.
Utmaningar för företagen
Visst uppstår nya etiska och integritetsfrågor när helt nya sätt att behandla växer fram. Och det innebär också en helt nya affärsmodeller för företagen, konstaterade Richard Bergström. Han efterlyste en beredskap för en sådan utveckling hos alla berörda.
– Det är vetenskapen som driver på och visar nya möjligheter. Vi måste hantera innovationerna från vetenskapen – inom budgetramarna förstås. Men det finns en bred samsyn om att vi måste hantera dessa utmaningar.