Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) presenterade vid en pressträff regeringens lagförslag kring bland annat bättre läkemedelsförsörjning.
Förra året restanmäldes 1 615 läkemedelsförpackningar, vilket är 54 procent fler än året före. Ökningen av skedde framför allt under andra halvåret 2022, som en följd av kriget i Ukraina.
För att hälso- och sjukvården i god tid ska kunna vidta åtgärder och hitta andra alternativ är läkemedelsföretagen skyldiga att senast två månader innan en brist riskerar att uppstå göra en så kallad restanmälan till Läkemedelsverket. Läkemedelsverkets statistik för 2022 visar att 65 procent av alla restanmälningar sker antingen samma dag eller efter att en restsituation har uppstått.
– Det här skapar oro och otrygghet, men kan också leda till medicinska komplikationer. Det orsakar merarbete och tar tid från egenvård för patienter, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) som på tisdagen presenterade regeringens förslag för att förbättra tillgången på läkemedel.
100 miljoner kronor
Därför vill regeringen nu införa en sanktionsavgift för företag som inte i tid fullgör anmälningsskyldigheten, som lägst 25 000 kronor och som mest 100 miljoner kronor. Enligt sjukvårdsministern ska avgiften innebära en proportionerlig reaktion på den överträdelse som skett.
– Vi motsätter oss inte sanktionsavgifter, men avgifterna måste vara på en rimlig nivå, säger Bengt Mattson på Lif.
Som ett exempel hade bara 2,3 procent av det totala antalet läkemedelsprodukter som säljs en årlig försäljning över 100 miljoner i Sverige 2021, enligt Lif. Cirka 10 procent av det totala antalet produkter, som hade en försäljning under 2021, nådde inte en försäljning över 100 000 kr.
Ett maxbelopp på 100 miljoner kronor riskerar att leda till att läkemedel med låg marginal helt enkelt plockas bort från marknaden. En annan konsekvens kan bli att läkemedelsföretagen överrapporterar risk för läkemedelsbrister, vilket i sin tur saboterar hela systemet med restanmälan, framhåller han.
– Läkemedelsbristen är besvärande, framför allt för patienten som inte får tillgång till sitt läkemedel. Och även om det inte föreligger en patientrisk så skapar det merarbete för hälso- och sjukvårdspersonal som måste hitta alternativa läkemedel, säger Bengt Mattson.
Men bristande tillgång på läkemedel drabbar även läkemedelsföretagen, påpekar han.
– För ett läkemedelsföretag som inte kan tillhandahålla läkemedel så är det en förlorad affär.
Ökade under 2022
Enligt Läkemedelsverket var andelen läkemedel som var restanmälda vid årets slut relativt liten i jämförelse med det totala antalet marknadsförda läkemedel. Av 16 002 marknadsförda förpackningar var 607 förpackningar restanmälda. Det är en ökning jämfört med året innan, då 2,4 procent av förpackningarna var restanmälda. En femtedel av de restanmälda läkemedlen gällde sjukdomar i nervsystemet, följt av sjukdomar i mag-tarmkanalen samt hjärtat. I hälften av fallen fanns utbytbara alternativ.