Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, och Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister, under pressträffen om satsningar på att stärka det civila försvaret, bland annat via ökade beredskapslager inom hälso- och sjukvården.
Planerna presenterades av regeringspartierna och Sverigedemokraterna under en pressträff som en del av en större satsning för 385 miljoner kronor som ska stärka det civila försvaret.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson var positiv till hur regionerna tagit sig an uppbyggnaden av särskilda lager för sjukvårdsprodukter, medicinteknik och läkemedel.
Lagerhållning ska öka
– De senaste åren har vi tillfört ungefär två miljarder kronor för att öka lagerhållningen hos regionerna. Nu lägger vi till under innevarande år ytterligare 50 miljoner för en ökning, sade Acko Ankarberg Johansson.
– Det är ett omsättningslager så det är inget lager som vi köpt och hoppas att det håller dem i 1, 2 eller 10 år. Kritiska produkter på listor som vi tagit fram används löpande i vården. Vi säkerställer att produkterna alltid ska finnas tillgängliga i lager och att vi ska kunna veta att vi har det som vi behöver i tid.
Hon betonade att hälso- och sjukvården är en väsentlig del av totalförsvaret. Satsningen på ökad lagerhållning ska ses som en åtgärd för att möta totalförsvarets behov men där regionerna också är styrda av lagstiftning med krav på att hålla sjukvårdsprodukter i lager.
– Med de extra miljonerna så är vi en möjlighet att köpa in lite mer, sade statsrådet.
Försiktig uppbyggnad av läkemedelslager
– När det gäller just läkemedel är det dock lite knöligt med läkemedelsbristen i hela Europa. Om vi skulle etablera ett lager omedelbart så har vi brist dagen därpå. Det är därför vi nu långsamt region för region bygger upp de lager vi behöver så att vi inte åsamkar en bristsituation och det görs mycket ansvarsfullt och klokt av regionerna.
Acko Ankarberg Johansson ansåg att arbetet med att anpassa hälso- och sjukvården för att klara sina uppgifter under höjd beredskap och ytterst krig löper på bra.
– Jag bedömer att vi kommer att klara att hålla den lista med kritiska produkter som behövs med de planer som finns idag. Men det som vi behöver öka är att fortsatt stärka vår kapacitet för alla andra saker som exempelvis masskadehändelser. Hela beredskapsområdet är väldigt stort för hälso- och sjukvården.
Välfungerade grundorganisation
Hon satte även en beredskapsorganisation i perspektivet att säkra en väl fungerande grundorganisation.
– Vi behöver en vårdkapacitet för vardagen när vi har de vanliga behoven. Vi behöver den för jul och nyår då det brukar komma tre virus samtidigt som belastar både personal och patienter. Men vi måste också ha en hälso- och sjukvård som klarar en dimensionerande målbild som i krig.
– För att klara tillräcklig vårdkapacitet medarbetarna väsentliga. Därför har regeringen gått in med sex miljarder extra som en del av vårändringsbudgeten för att kunna behålla vårdpersonal. Situationen just nu är väldigt besvärlig för regionerna – till följd av inflationen och de pensionsavtal man tecknat.
Höjd förmåga inom civilförsvaret
Carl-Oskar Bohlin, ansvarig minister för civilt försvar, betonade under pressträffen att tillskottet genom vårändringsbudgeten ska gå till att brett höja förmågan i det civila försvaret.
– Det handlar om att engagera hela samhället till att bygga ett mer robust samhälle – både för att stödja det militära försvaret i deras grundläggande uppgift men också för att säkerställa motståndskraft och försvarsvilja genom att upprätthålla grundläggande funktioner i samhället, sade Carl-Oskar Bohlin.