Bättre testmetoder innebär att överdiagnostiken inom prostatacancer minskar. Det kan öppna för ett kommande nationellt screeningprogram.
2003 års EU-rekommendation om screening för bröst-, livmoderhals- och kolorektalcancer uppdateras nu med en breddad rekommendation.
EU vill att medlemsländerna även överväger screening för lung-, prostata- och magcancer, diagnoser där det pågår pilot- och forskningsprojekt i flera svenska regioner men där Socialstyrelsen avvaktat med att föreslå nationella screeningprogram.
Gälande bedömning för prostatacancer är att screening med enbart PSA-prov inte bör erbjudas män i åldern 50-70 år men att utvecklingen med tilläggstester kan ge ett nytt ställningstagande.
Minskad överdiagnostik
Lina Keller är screeningsamordnare på Socialstyrelsen:
– Ny forskning har visat på minskad andel överdiagnostik och överbehandling, vilket varit den främsta nackdelen för ett screeningprogram för prostatacancer. Flera regioner är nu på god väg att starta och implementera en systematisk PSA-provtagning för att komma åt den oreglerade provtagningen som under lång tid pågått i regionerna och som tagit mycket resurser i anspråk till okänd nytta.
– Den systematiska provtagningen kan ge oss ny kunskap som kommer att vara värdefull i en kommande bedömning av ett nationellt screeningprogram. Den kan troligen också underlätta implementeringen av ett sådant program.
Socialstyrelsen ser den nya EU-rekommendationen som en ambitiös satsning som kommer att stödja implementering av screeningprogam inom unionen och att det är av särskild viktigt iländer med begränsad screening.
– Sverige ligger generellt i framkant när det gäller våra screeningprogram för cancer. När nya internationella rekommendationer kommer så utvärderar vi dessa utifrån den svenska kontexten och tittar på överförbarheten till våra program, säger Lina Keller.
Utmaning hitta rökare
För lungcancer ser Socialstyrelsen svårigheter att erbjuda screening utifrån en problematik att identifiera personer som varit rökare under lång tid. EU-kommissionen föreslog initialt screeningprogram som fokuserar på storrökare – eller tidigare storrökare – i åldern 50-75 år.
– För att ett screeningprogram ska vara effektivt och ge valuta för de resurser som tas i anspråk är det viktigt att rätt individer kommer till screening. Att erbjuda undersökning utifrån exempelvis svar på enkätfrågor är en komplex strategi som inte är väl beprövad. Vi skulle behöva veta mera om detta innan ett nationellt screeningprogram rekommenderas, säger Lina Keller.
– Flera regioner är i startgroparna för olika pilotprojekt för att få klarhet i hur ett screeningprogram skulle kunna utformas och Socialstyrelsen följer utvecklingen noggrant.
Ambitiösa mål, anser regeringen
Regeringen har genom EU-beslut i december ställt sig bakom den uppdaterade rekommendationen.
Statssekreterare Miriam Söderström betonar i ett mejl nyttan av en ny rekommendation som tar hänsyn till utvecklingen på cancerområdet under de senaste 20 åren och bygger på högt ställda mål.
”Även om samtliga av rekommendationens mål inte kan uppfyllas på kort sikt inom hela EU, finns det ett värde i gemensamma ambitiösa mål för medlemsländerna att arbeta mot. Samtidigt är det också viktigt och bra att det tydligt framgår i rekommendationen att utgångspunkten i screeningarbetet är medlemsstaternas nationella kontext och behov”, skriver Miriam Söderström.
Hon förtydligar den svenska ordningen där Socialstyrelsen har ansvar för översyn och beslut om rekommendationer och att det är ett arbete som pågår fortlöpande.
”2023 års canceröverenskommelse med SKR innehåller ett flertal insatser som syftar till att säkra ett högt och jämlikt deltagande i de nationella screeningprogrammen samt till att stärka regionernas förutsättningar att arbeta i enlighet med Socialstyrelsen screeningrekommendationer. Insatserna inkluderar bl.a. att RCC i samverkan ska stödja regionerna screeningverksamhet och verka för en ökad nationell samordning och erfarenhetsutbyte mellan befintliga screeningprogram”, kommenterar Miriam Söderström.
RCC ser positiv utveckling
RCC:s nationella screeningsamordnare Elin Ljungqvist ser hoppfullt på de utökade insatserna på cancerområdet och lyfter förutom EU-rekommendationen fram även andra satsningar på prevention och tidig upptäckt.
Det är en av frågorna som betonas av Sverige under ordförandeskapet i EU, första halvåret, och även en viktig punkt i den senaste överenskommelsen på cancerområdet mellan SKR och regeringen.
– Från ett svenskt perspektiv kan vi gärna lyfta fram att vi ligger i framkant jämfört med andra länder när det gäller organiserad prostatacancertestning. Arbetet som sker med att bygga upp strukturer, förbättra metodik och fylla kunskapsluckor är viktigt som grund för en framtida nationell screening för prostatacancer, säger Elin Ljungqvist.
Hon tycker också att erfarenheterna av den nya screeningen för tjock- och ändtarmscancer är mycket positiva.
– Screening har nu startat i alla regioner och utökas kontinuerligt, där införandet har rullat på snabbare tack vare nationell samordning, där en viktig framgångsfaktor är det gemensamma samordningskansliet och ett gemensamt It-system, säger Elin Ljungqvist.