Precisionsmedicin i Skåne diskuterades av Karolina Antonov, analyschef på Lif, Maria Landgren, läkemedelschef, Björn Ekmehag, förvaltningschef för Skånes Universitetssjukhus, Anna Pettersson, utvecklingsdirektör, samt Stefan Jovinge, forsknings- och utvecklingschef vid universitetssjukvården.
Precisionsmedicin, avancerade terapier, AI och ökat användande av hälsodata. Det är frågor som är i fokus inom forskning och utveckling i Region Skåne – och det var också detta som stöttes och blöttes på mötet ”Post Almedalen i Skåne: Skånsk life science – fortsatta framsteg” nyligen.
Så hur ligger Skåne till i de här frågorna och hur mår skånsk life science-industri? Bra, tyckte deltagarna i panelen som diskuterade – men som alltid är pengapåsen ett bekymmer.
– Andra vågen av de nya terapierna är på gång, men hur det ska genomföras ur ett finansiellt perspektiv är en utmaning. I grunden vill alla ha den bästa och mest skräddarsydda behandling man kan få. Kostnaderna är stora vare sig man pratar om de stora patientgrupperna eller de få med väldigt sällsynta sjukdomar. Hur ska man prioritera för att ge den bästa vården till invånarna? Ett drömscenario vore att fördelarna är så stora att vi går med vinst, sade Stefan Jovinge, forsknings- och utvecklingschef vid universitetssjukvården i Skåne samt docent i kardiologi vid Lunds universitet.
ATMP-centrum skapar förutsättningar
Det finns ett stort antal exempel på innovation och utveckling i Skåne. Skånes Universitetssjukhus (SUS) ATMP-centrum som startades 2021 är förstås ett sådant. Centrat skapar förutsättningar för både företag och akademiska grupper att utveckla nya läkemedel för avancerad terapi, och även för kliniska prövningar. Behandlingar med marknadsgodkända ATMP genomförs också på SUS, till exempel med CAR-T-behandling mot lymfom och myelom.
Ett helt färskt exempel är Precisionsmedicinsk Centrum Syd, som inrättats av Lunds universitet och Region Skåne. Här ska kompetenser inom bland annat områden som genomisk medicin (individualiserad terapi efter kartläggning av hela arvsmassan), ATMP, stordata och AI och nya indikationer för redan godkända läkemedel samlas för att utveckla den senaste spjutspetstekniken. Hälsoekonomi vävs också in här med uppgift att ta fram nya prismodeller som kan motivera införandet av de nya terapierna.
– Hälsoekonomin är precis lika viktig som genomisk medicin. Här måste vi jobba med olika prismodeller så att det offentliga förstår att vi vinner mer än vi tror, sade Jesper Petersson, chef för forskning och utveckling i Region Skåne, och sade sig vara väldigt glad för initiativet till en bred och jämlik implementering av precisionsmedicin från flera universitetssjukvårdsregioner.
Färdplan för precisionsmedicn
Det han syftar på är att sju universitetssjukvårdsregioner – Örebro län, Stockholm, Västerbotten, Skåne, VGR, Östergötland och Uppsala – nyligen gått samman för att ta fram en gemensam färdplan för att främja precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård.
– Det här ska jobbas fram ganska fort, och vara klart till nästa Almedalen, sade Jesper Petersson.
Flera i panelen betonade att det är viktigt att se på precisionsmedicin inte bara som en hög kostnad per patient, utan som en besparing för samhället när man förebygger och botar.
När det gäller möjligheten att använda hälsodata i forskning och utveckling var panelen i flera avseenden kritisk.
– Det är lite av ett luftslott, vi har inte sett så mycket action än – även om det finns ett större medvetande om fördelarna, inte minst inom politiken. Sverige har ju unika förutsättningar att ta tillvara fördelen vi har med våra register, och vi har goda möjligheter att strukturera hälsodata. Olika lagstiftningar skyddar i all välmening individer men gör det väldigt svårt för oss som forskningsnation, sade Stefan Jovinge.
– Men med det gemensamma hälsodataområdet EHDS och EU:s AI-direktiv så kommer det att bli möjligt att dela hälsodata på ett helt annat sätt, nu har vi chansen, sade Jesper Petersson.
Flertal projekt inom AI
Anna Pettersson, utvecklingsdirektör i Region Skåne, pekade på flera satsningar som regionen driver och finansierar, bland annat utbildning inom forskningskoordination på Lunds universitet.
– Det här ger kompetenser inom kliniska prövningar, och utbildningen ges nu för andra året i rad. Vi jobbar också med att få i gång en utbildning i medicinsk AI, sade Anna Pettersson.
Det finns ett flertal projekt där AI används inom Region Skåne. I september startades ett nytt AI-projekt vid SUS – med stöd på tio miljoner kronor från Vinnova. Projektet heter Caisa (Collaborative Artificial Intelligent Surgical Assistant), och är en robotkollega i operationsrummet. Robotkollegan ska i projektet tränas med bilddata från hjärtoperationer och inlärning av 20 olika kirurgiska instrument som ska räckas över till kirurgen under operation.