SKR: Positiv utveckling i sjukvården

Johan Kaarme, chef för vård- och omsorgsavdelningen vid SKR, ser en positiv utveckling inom vården med bättre behandlingar och överlevnad vid svåra sjukdomar.

– Vården blir bättre och vi räddar fler liv genom ständiga framsteg. Sjukdomar som för inte alltför länge sedan var dödliga går nu att behandla. Samtidigt genererar det nya typer av behov i befolkningen. Vi har fortsatta bekymmer med framför allt väntetider till operationer, ingrepp och åtgärder främst inom slutenvården, säger Johan Kaarme i en intervju med life-time.

SKR:s senaste hälso- och sjukvårdsrapport visar tydliga framsteg på många områden som en effekt av bättre levnadsvanor i befolkningen, satsningar på förebyggande behandling och den medicinska utvecklingen.

Färre drabbas exempelvis av hjärtinfarkt och stroke och överlevnaden ökar. På cancerområdet märks också en stadig utveckling med exempelvis överlevnad i bröstcancer – från 58 procent 1980 till 88 procent 2022 räknat som tioårsöverlevnad.

Färre vårdskador anmärkningsvärt

Mest anmärkningsvärt är möjligen att vårdskadorna minskar – trots problemen med överbeläggning och utlokalisering av patienter till vårdavdelningar med lediga sängplatser.

– Det är fantastiskt med så goda resultat på ett område där vårdsplatsbrist inom slutenvården är en betydande utmaning. Att utvecklingen är positiv gynnar förstås patienterna men sparar också resurser inom vården, säger Johan Kaarme.

Han är tveksam till en nollvision.

– Det är ett typiskt område där man jobbar efter en rimlig ambition att komma ner i så låga nivåer som möjligt. Vårdskador går knappast att helt undvika, men vi ska göra allt vi kan för att komma ner så lågt som det går. I synnerhet kan vi få bort de vårdskador som faktiskt är undvikbara.

Väntetider ett fortsatt bekymmer

Ett område med negativ utveckling är väntetiderna inom främst slutenvården. SKR menar att det delvis beror på en paradox att bättre vård ger ökade vårdbehov med en allt äldre befolkning, där hälso- och sjukvården har svårt att hinna med att öka vårdresurserna.

Johan Kaarme anser att utvecklingen manar till eftertanke:

– Jag tror inte att det finns en enkel lösning, men vi kan nå längre med att överlåta uppgifter åt patienterna när de kan och vill. Och vi har ett jobb att göra inom både myndigheter och vården med att mönstra ut åtgärder som inte står i proportion till nyttan den gör.

– Detta gäller både arbetet med Socialstyrelsens icke göra-rekommendationer samt Kloka kliniska val. Men även andra insatser – att bli duktiga på att prioritera. Här behöver man nog involvera medarbetarna på golvet som kan verksamheten bäst. Men från ledningshåll kan man ge stöd och bidra med goda exempel.

Kvinnor mer missnöjda än män

Han lyfter även fram skillnaderna i hälsa – mellan män och kvinnor och olika delar av landet – som bekymmersam.

– I nästan varje enkät som görs konstateras att det skiljer mellan kvinnor och män i upplevelser av vård – kvinnor är överlag mer missnöjda. SKR kommer att gå vidare med en fördjupning om vad det egentligen beror på, för det är ett område där det saknas kunskap.

SKR ser en tydlig förskjutning från sluten sjukhusvård till mer av behandlingar i öppna vårdformer och i patientens hemmiljö. Utvecklingen bedöms som positiv genom att bland annat frigöra resurser och sker, enligt SKR, med bibehållen kvalitet.

Ny läkemedelsbehandling bidrar till utvecklingen med exempelvis läkemedelsbehandling i primärvården för kroniskt sjuka.

Ökade kostnader för förmånsläkemedel

SKR menar att det är problematiskt med ökade kostnaderna för förmånsläkemedel, men att det också bidrar till ökad effektivitet i den samlade vårdsinsatsen.

I den ekonomirapport som nyligen publicerades föreslår SKR bland annat ett system där TLV gör nya hälsoekonomisk utvärdering vid en indikationsutvidgning för förmånsläkemedel - att använda som underlag för nya prisförhandlingar, men även för läkemedelskommittéer vid rekommendation av läkemedel.

– I grunden är det väldigt positivt med de framsteg som görs med nya läkemedel och vi känner alla till de möjligheter som står för dörren med nya läkemedel för stora grupper som Alzheimer och hjärtsvikt.

– Samtidigt behöver vi hantera att det medför ökade kostnader eller som ett minimum förskjuter dessa – sådant där patienten tidigare behövde ligga inlagd går idag att behandla i hemmet. Då blir frågan hur kostnaderna ska bäras och vad som är proportionerligt. Det blir en ännu mer aktuell fråga under kommande år med förmodade, nya landvinningar med nya läkemedel som ger en bättre hälsa i befolkningen: hur ska finansieringen ske och med vilken påse pengar? Här krävs ordentliga hälsoekonomiska analyser för det kommer ändra spelplanen för hur kostnadsfördelningen ser ut, säger Johan Kaarme.

Han betonar:

– Är det så att vi har läkemedel som gör nytta – är det klart vi ska använda dessa. Frågan är då hur det nuvarande systemet för att fördela kostnader ska justeras.