En tanke med det obligatoriska fria vårdvalet i primärvården är att patienter ska välja vårdgivare efter medicinsk kvalitet. Men närhet och rykte är viktigare när patienterna väljer vårdgivare. Små mottagningar med hög läkartäthet får högre kvalitetsbetyg av patienterna än stora mottagningar med mindre läkarbemanning.
Alliansregeringen genomförde att alla landsting och regioner från och med 2010 skulle erbjuda fritt vårdval för patienter i primärvården. I augusti 2010 hade antalet vårdcentraler och andra primärvårdsmottagningar ökat med 23 procent till 1205 stycken enligt Konkurrensverket. Nästan samtliga nya vårdenheter drivs i privat regi.
Patientens inflytande skulle stärkas dels genom möjligheten att välja vårdgivare, dels genom att pengar följde med patienten till den utvalda vårdgivaren. I rapporten ”
Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård” från myndigheten Vårdanalys, har Ulrika Winblad, David Isaksson och Patrik Bergman från Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet ställt samman resultaten från forskning om valfrihet i vården.
Ett resultat är att patienter värdesätter valfrihet och att de som gör aktiva val av vårdgivare är mer nöjda än de som inte gör aktiva val. Enligt författarna av rapporten gör personer med hög utbildningsnivå oftare aktiva val.
Men enligt rapporten tycks hög vårdkvalitet inte påverka valet av vårdgivare – något som var en viktig tanke bakom vårdvalsreformen. Viktigare för valet är det geografiska avståndet och vårdgivarens rykte. Även tillgänglighet, kontinuitet och personalens kompetens hade betydelse för patienternas val av vårdgivare.
Enligt undersökningar har svenska patienters nöjdhet med primärvården ökat på senare år, det vill säga sedan vårdval infördes. Men det är osäkert om det finns ett orsakssamband, enligt forskarna.
Vad påverkar patientupplevd vårdkvalitet?
I en annan rapport från Vårdanalys har Anna Häger Glenngård och Anders Anell vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, undersökt ”
Vad som påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården”. Rapporten bygger på data från den
Nationella patientenkäten.
Rapportförfattarna konstaterar att flera av de faktorer som påverkar mottagningarnas kvalitetsbetyg i liten utsträckning kan påverkas av mottagningarna själva.
Bland de slutsatser som dras är att privata mottagningar får bättre betyg, men att denna skillnad försvinner när man tar hänsyn till socioekonomiska förutsättningar och det faktiska behovet av sjukvård.
Mottagningar som har en stor andel läkare i personalen uppskattas högre av patienterna. Patienter med stort behov av sjukvård och som ofta träffar läkare uppskattar vårdkvaliteten vid vårdenheternas som viktigare än vad genomsnittet av befolkningen gör.
Primärvårdsmottagningar med ett stort antal listade patienter uppfattas ha en lägre vårdkvalitet än de med få listade patienter. Patienter i en svår socioekonomisk situation uttrycker en lägre skattad vårdkvalitet än andra individer.
Generellt får primärvårdsmottagningar i storstäder sämre patientbetyg när det gäller vårdkvaliteten än genomsnittet för hela landet.
Bild
Böcker Vårdanalys. Foto: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)
