Såväl TLV som läkemedelsbranschen vill se snabba nationella åtgärder för att förbättra uppföljning av läkemedelsbehandling.
I kartläggningen pekar TLV på behovet av ett tydligare rättsligt stöd för att fullt ut få del av journaldata som kunskapsgrund för att subventionera läkemedel. Samtidigt vill myndigheten se snabba åtgärder för att förbättra nuvarande system.
En sådan förändring är att vårdgivarna ökar sin inrapportering av läkemedel som ges på sjukhus, rekvisitionsläkemedel, vilket enligt TLV kan ske enkelt genom automatiserade processer.
– Många av TLV:s subventionsbegränsningar är idag baserade på att man ska ha prövat ett annat läkemedel tidigare, och detta kan ofta vara ett rekvisitionsläkemedel, säger Pontus Johansson, avdelningschef på TLV.
– För att TLV ska kunna följa upp sina beslut, behöver denna information registreras i ett nationellt register. Idag är det i praktiken bara Region Värmland som heltäckande rapporterar in användningen av rekvisitionsläkemedel till patientregistret.
Tjänsteplattformen inte åtkomlig
TLV ser betydande svårigheter att på kort sikt använda den nationella tjänsteplattformen, som drivs av SKR-bolaget Inera, vilket annars ses som den idealiska lösningen. Plattformen fungerar som ett nav för informationsutbyte mellan hälso- och sjukvårdens olika it-system, men den journaldata som hanteras är inte åtkomlig för myndigheter.
– För att få tillgång till denna data från journaler via nationella tjänsteplattformen krävs att varje region separat delar den på frivillig basis. Det innebär att stora insatser måste göras för att data från nationella tjänsteplattformen ska kunna användas i praktiken för uppföljning. För hälsodataregistren finns redan strukturen för delande av data. Om hälsodataregistren ökar sin täckningsgrad idag går det i praktiken att använda denna data imorgon, säger Pontus Johansson.
Socialstyrelsen har beviljats medel för att utveckla sina patient- och läkemedelsregister. TLV ser stora möjligheter till en utveckling.
– Den lägst hängande frukten är att öka täckningsgraden av rekvisitionsläkemedel i patientregistret. Men det finns även möjlighet att förbättra kvaliteten när det gäller diagnoskoder och vilka behandlingar som har satts in. Då skulle vi få en nationell bild av hur läkemedel används på individnivå, säger Pontus Johansson.
Varför är det viktigt med bättre uppföljning av behandlingseffekter?
– De nya innovativa läkemedel som har lanserats på senare år har potentiellt god effekt, men det är ofta en stor osäkerhet om hur pass effektiva de är och hur länge effekten varar. Priset ofta är högt och det är viktigt att säkerställa att kostnaden är rimlig över tid. Då är det nödvändigt att kunna utvärdera behandlingseffekterna i klinisk vardag.
– När det gäller betalningsmodeller som kan vara ett verktyg att hantera osäkerheter, är grunden att det går att identifiera vilken patient som fått vilken behandling. Först därefter kan man ha betalning som är baserad på ett förspecificerat hälsoutfall, säger Pontus Johansson.
Lif efterlyser konkreta förbättringar
Karolina Antonov, analyschef på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, menar att rapporten om hälsodata är ett av flera regeringsuppdrag som TLV arbetat med och som bidragit till en värdefull kartläggning.
– Men samtidigt får man konstatera att det hittills inte lett fram till några konkreta förbättringar. Även Riksrevisionen har pekat på den delen i en granskning av TLV. Så det finns nu en otålighet över att det verkligen behöver hända saker.
Hon pekar på den samlade översikten kring de juridiska förutsättningarna som en nyhet i rapporten.
– Det är bekymmersamt att den nationella tjänsteplattformen inte bedöms som en framkomlig väg – i alla fall inte en enkel sådan. Här behöver regionerna vidta åtgärder för att på ett tydligare sätt bidra till att stärka uppföljningen.
– Data för rekvisitionsläkemedel är ett område som TLV lyfter fram som förhållandevis enkelt att förbättra, men det behöver ske snabbt genom att regionerna implementerar den lösning i patientregistret som TLV föreslagit. Lifs åsikt är att Socialstyrelsens läkemedelsregister är det hälsodataregister som är mest lämpligt för att på lång sikt för att samla alla individbaserade uppgifter om läkemedelsanvändningen, säger Karolina Antonov.