Screening för kolorektal cancer med koloskopi införs i år och nästa år över hela landet. RCC har tagit fram särskilda ”heatmaps” som visar på stora socioekonomiska skillnader för cancerformen.
På kartorna – ”heatmaps” – visar olika färger skillnaderna i incidens (insjuknande) mellan områden för kolorektal cancer (tjock- och ändtarmscancer).
Den grupp inom Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) som arbetat med kartorna lyfter fram betydelsen av ny indelning i demografiska statistikområden, DeSO, som Statistiska centralbyrån lanserat.
– Med kartorna kan vi ringa in områden med förhållandevis tung cancerbörda som en form av hotspots med en förhöjd incidens som är statistiskt säkerställd, säger Ulf Strömberg, adjungerad professor vid Göteborgs universitet och ansvarig för RCC-rapporten.
Han tillägger:
– Just när det gäller kolorektal cancer kan vi se betydande geografiska och socioekonomiska skillnader för både insjuknande och tidig upptäckt. Incidensen för kolorektal cancer är 16 procent högre i åldern 60-79 år i Sveriges fattigaste områden jämfört med de rikaste.
Tidigare har vården varit hänvisad till betydligt mer trubbiga kartor på församlingsnivå som särskilt i städerna gett en missvisande bild där områden med både hög och låg incidens klumpats ihop i samma område.
Med DeSO-modellen – ofta uppdelat på ett bostadsområde eller en stadsdel med omkring 1 500 invånare – kan cancervården få mer rättvisande information.
Geomapping kan styra insatser
Docent Birger Pålsson, ordförande i den nationella arbetsgruppen för screening för tjock- och ändtarmscancer, menar att geomapping kan göra nytta för ett flertal av de vanligaste cancerformerna.
Det handlar inte bara om att ge ett korrekt kunskapsunderlag för att rikta informationsinsatser mot utsatta områden.
– Geomappingen ger också regionerna en indikation på hur de bör planera resursmässigt avseende terapi för tjock- och ändtarmscancer. Om regionen har en relativt stor andel av befolkningen i områden med högre risk, kan man förutse ett större behov koloskopier, operationer och onkologisk behandling, liksom cancerrehabilitering.
– I en förlängning tror vi att man också kan identifiera områden där släkter med ärftligt ökad cancerrisk lever. Parallellt arbetar vi med andra metoder för att påvisa detta, bland annat genom att alltfler regioner rutinmässigt testar bortopererade tjock- och ändtarmscancrar för just tecken på ärftlighet vid den patologiska undersökningen, säger Birger Pålsson.
Inom regionsamarbetet Stockholm-Gotland – de två regioner som var först med att erbjuda screening för kolorektal cancer – är en erfarenhet sedan starten 2009 att deltagandet är betydlig lägre i socioekonomiskt svaga områden.
Ulf Strömberg pekar på en paradox med ett screeningprogram som i grunden är jämlikt där alla erbjuds att delta.
– Samtidigt vet man att deltagande i screening har en tydlig koppling till socioekonomiska förhållanden, vilket kan innebära att ojämlikheten i form av skillnader i incidens mellan fattiga och rika områden kan öka. Då är tanken att kunna rikta extrainsatser mot utsatta områden för att få upp deltagandet där.
Han pekar även på värdet med fokus på sekundär prevention där incidenskartor kan tas fram med uppdelning efter tumörstadium.
– Tidig upptäckt gör att fler patienter kan botas och med mindre besvär av efterföljande behandling. Även förstadier till tjock- och ändtarmscancer kan upptäckas och tas bort så att patienten inte utvecklar cancer.
Skåne räknar med besparingar
Efter Stockholm-Gotland har Dalarna och nyligen även Skåne anslutit som nya regioner där screening för tjock- och ändtarmscancer erbjuds. I första skedet erbjuds invånare som fyller 60 år under 2021 att delta genom självtest (avföringsprov). Örebro och Östergötland inleder screening under hösten och övriga regioner 2022 – allt inom ramen för den samordning som sker från ett nationellt kansli i Stockholm.
– Det är väldig roligt att det görs en nationell satsning på screening över hela landet. Jag vet faktiskt inte om det finns så många exempel på att man verkligen från början gör likadant överallt. Det ligger helt i linje med den kunskapsstyrningsorganisation som SKR startat för att vi ska få lika vård för alla i landet säger docent Jan Lillienau, ansvarig för att införa screening av tjock- och ändtarmscancer i Region Skåne.
Region Skåne räknar med att screeningprogrammet för åldersgruppen 60-74 år ska vara fullt utbyggt om fem år. Och på temat ”besparing för framtiden” har reformen inte varit svår att sälja in till regionpolitikerna.
– De första åren räknar vi med högre sjukvårdskostnader till följd av att tysta cancrar upptäcks, men på sikt ger screeningprogrammet en besparing för hälso- och sjukvården. Det beror på att fler cancrar kommer att upptäckas i tid och bli lättare att operera och bota. Många fall kommer också hittas där polyper kan tas bort så att patienten aldrig utvecklar cancer, säger Jan Lillienau.
Hur tänker ni kring geomapping?
– Det är intressant att incidenskartor finns och man kan tänka sig att skapa system med information till vissa områden om att det kan finnas ökad risk och betona vikten av att delta i screening. Samtidigt är det en balansgång där man måste akta sig för att skrämma potentiella deltagare i onödan.