CBL-kansliet på Läkemedelsverket har till uppgift att driva arbetet med den nationella läkemedelsstrategin, NLS, framåt. Även om aktörerna inom NLS kan ha olika uppfattningar anser Madeleine Wallding, direktör för CBL-kansliet, att det generellt finns en stor samsyn om att man måste nå de uppsatta målen.
Den nationella läkemedelsstrategin har tagits fram av regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, samt en rad aktörer på läkemedelsområdet. Den har som vision att både ta till vara patientens och samhällets intressen av en ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Kort sagt ska läkemedelsanvändningen vara patientsäker samtidigt som man på ett kostnadseffektivt sätt ska försöka nå största möjliga hälsa med de läkemedel som används.
Madeleine Wallding är sedan snart ett år tillbaka direktör för CBL-kansliet som är placerat på Läkemedelsverket i Uppsala. Kansliets uppgift är att koordinera arbetet med den nationella läkemedelsstrategin.
Madelein Wallding
Samordna, stimulera och lösa problem
– Vår roll är framför allt att samordna de insatser som genomförs, att stimulera till samverkan och synergier mellan de olika aktörerna på läkemedelsområdet och även försöka lösa de problem som uppstår efter vägen. Syftet med CBL-kansliet är att få arbetet med läkemedelsstrategin att avancera framåt på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Madeleine Wallding. Konkret arbetar CBL-kansliet och deras experter med ett trettiotal aktiviteter och projekt inom sju insatsområden, som ska leda till en förbättrad läkemedelsanvändning, se faktaruta nedan. Arbetet handlar om allt från att skapa en bättre ordinationsprocess med hjälp av IT-stöd till att minska riskerna för utveckling och spridning av antibiotikaresistens, men också om att utveckla långsiktigt hållbara finansierings- och prissättningsmodeller för nya läkemedel och att minska läkemedlens påverkan på miljön.Lång erfarenhet från vården och branschen
Madeleine Wallding har god inblick i problematiken på läkemedelsområdet, både genom sitt tidigare yrke som intensivvårdssjuksköterska, men kanske framför allt från 15 år inom läkemedelsbranschen. Innan hon tog över som direktör för CBL-kansliet var hon involverad i arbetet med den nationella läkemedelsstrategin från industrins sida och hon har även medverkat i flera av de projektgrupper som gav underlag till den så kallade högnivågruppen, som har tagit fram läkemedelsstrategin och som även ansvarar för att den genomförs. Högnivågruppen, som CBL-kansliet rapporterar till två gånger årligen, består, utöver dess ordförande Karin Johansson, statssekreterare på socialdepartementet, av tolv representanter för bland annat LIF, Svenska Läkaresällskapet, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Läkemedelsverket och SKL. Utöver högnivågruppen tillkommer 22 experter från de olika aktörerna som ingår i ett så kallat CBL-råd, som ansvarar för att arbeta mer specifikt och detaljerat med de olika frågorna inom varje insatsområde.Patientperspektiv i fokus
Enligt Madeleine Wallding är alla projekt och aktiviteter inom de olika insatsområdena prioriterade, men det finns också frågor som får särskild uppmärksamhet. – Vi tittar extra noga på de projekt som handlar om att tillgodose patientperspektivet. Äldre samt barn och läkemedel är en sådan fråga, liksom apotekens roll vid läkemedelsanvändning och att vården ska vara jämlik över hela landet, säger Madeleine Wallding. Hon konstaterar att arbetet med läkemedelsstrategin är omfattande och att de olika medverkande aktörerna ofta har olika intressen och utgångspunkter i olika frågor. Samtidigt anser hon att det finns en stor enighet hos de inblandade om att man måste nå målen med läkemedelsstrategin. – Jag tycker att det så här långt finns en väldigt god samsyn hos de olika aktörerna. Man försöker lyfta blicken över sina egna intressen och se holistiskt på läkemedelsfrågorna, vilket är mycket positivt. Samtidigt som det finns olika uppfattningar förpliktigar läkemedelsstrategin, som man har tagit fram gemensamt, också till att man tar ansvar för att detta arbete drivs framåt, säger Madeleine Wallding.Mål och insatsområden för den nationella läkemedelsstrategin
Till visionen om rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle har högnivågruppen knutit fem långsiktiga mål som utgår ifrån de huvudsakliga utmaningar som Sverige står inför på läkemedelsområdet:För att uppnå dessa mål fokuseras arbetet på sju insatsområden:
- Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass.
- Jämlik vård.
- Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning.
- Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster.
- Minimal miljöpåverkan.
- Nationellt samordnade IT-stöd för läkemedelsområdet.
- Förståelse för ordinerad behandling.
- Kunskap och riktlinjer för vissa patientgrupper.
- Minska antibiotikaresistens.
- Långsiktigt hållbar modell för prissättning, med mera.
- Ordnat införande av läkemedel.
- Minska läkemedlens påverkan på miljön.