Svår personalbrist inom vården

Socialstyrelsens årligt återkommande kartläggning syftar till att ge en helhetsbild av tillgång och efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården.

– Vi kan se från det som regioner, kommuner och privata vårdgivare rapporterar att antalet legitimationsyrken där man upplever brist på personal har ökat, säger utredaren Åsa Olsson.

Samtliga regioner uppger brist på barnmorskor, specialistläkare, röntgensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. I två av tre regioner saknas personal inom minst hälften av legitimationsyrkena.

Socialstyrelsens drar slutsatsen att flera faktorer samverkar och leder till personalbrist. Arbetsmiljö och anställningsvillkor lyfts allmänt fram i enkätsvaren i likhet med problematik som en sammanpressad lönestruktur kan ge för att attrahera kompetens.

– Fackföreningar och professionsförbund framhåller också stödfunktioner för att skapa utrymma att utföra arbetet på ett bra sätt. Det kan röra sig om en mängd funktioner som är viktiga men exempelvis väl fungerande journalsystem och utvecklade kvalitetsregister, säger Åsa Olsson.

– Möjligheter till fortbildning, specialisering och forskning påverkar också kompetenssituationen i olika vårdyrken. Dessutom är handledningskapacitet central och ofta en flaskhals för utveckling.

Mörk bild från IVO

I en sammanställning från IVO ges en mörk bild av situationen. Uppgifter och analyser från alla regionerna har av IVO summerats till att samtliga 21 regioner saknar vårdpersonal.

Merparten av regionerna har svarat att man inte tror på en ljusning under kommande år och enligt IVO genomsyras redovisningarna av en uppgivenhet.

IVO kopplar personalbristen till svårigheter att hålla vårdplatser öppna. Minst 18 av de 21 regionerna anses ha brist på vårdplatser och för övriga 3 saknas underlag för att göra en bedömning.

– Brist på disponibla vårdplatser innebär stora patientsäkerhetsrisker. Med överbeläggningar och utlokaliseringar som följd ökar risken för vårdskador, säger Peder Carlsson, ansvarig för IVO:s nationella tillsyn i en kommentar på myndighetens webbplats.

IVO stärker nu kontrollen av sjukhus genom tillsyn i samtliga regioner med både föranmälda och oanmälda inspektioner. Vårdgivarna kommer även att krävas på mer underlag.

Västernorrland utsatt

En region med en särskilt svår situation är Västernorrland, som i en nationell jämförelse har överlägset högsta beroendet av hyrpersonal för att täcka upp för bristen på egen personal.

För Sundsvalls sjukhus kräver IVO nu en ökning av antalet disponibla vårdplatser med omkring 50 platser till 219. Kravet är kopplat till ett vite på 15 miljoner kronor.

– Grundproblemet med återkommande överbeläggningar är det ansträngda bemanningsläget, kommenterar Åsa Bellander, regiondirektör i Västernorrland.

Hon konstaterar att Region Västernorrland har många och svåra utmaningar för att klara kompetensförsörjning och hålla vårdplatser öppna.

Tidigare åtgärder har snarare fått negativ effekt, exempelvis en lönesatsning på 30 miljoner kronor med fokus på personal vid vårdavdelningar och akutmottagningar.

Det ledde till att missnöjda sjuksköterskor vid andra enheter sade upp sig.

– Satsningen landade inte rätt och nu lägger vi ytterligare 61 miljoner kronor för en bredare satsning med tydlig inriktning på att utbildning ska löna sig. Sjuksköterskor med specialistexamen och barnmorskor får ett lönepåslag på 3 000 kronor, säger Åsa Bellander.

Pengar i vårbudgeten

Regeringen har som en del av vårbudgeten lagt förslag om att avsätta 500 miljoner kronor för att öka antalet vårdplatser. Pengarna öronmärks för att anställa sjuksköterskor och att förbättra arbetsmiljön.

Tidigare i år gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen att betala ut 423 miljoner kronor för åtgärder som ger fler vårdplatser. Socialstyrelsen ska också följa upp hur regionerna använt de statliga medel som man tagit emot.

Även personalbristen inom primärvården lyfts i en särskild rapport från Socialstyrelsen och Nationella vårdskompetensrådet. Med ett mått på 1500 patienter per läkare bedöms en brist på omkring 2500 specialister i allmänmedicin. Trots alla vakanser finns endast kompetensförsörjningsplaner för primärvården i 5 av 21 regioner, enligt rapporten.

Intervjuer med chefer och professionsföreträdare ger en tydlig bild om behovet av att stärka arbetsmiljön.

– Professionen beskriver begränsade möjligheter att påverka sin situation, samtidigt som det råder höga krav på att utföra arbetet väl. Det leder till friktion mellan olika verksamheter, trötthet hos personalen, minskad arbetsglädje, samvetsstress, en känsla av att inte räcka till och en oro över kapaciteten att axla den pågående omställningen till en god och nära vård, säger Nationella vårdkompetensrådets ordförande Ann-Marie Wennberg Larkö i ett pressmeddelande.