Vaccinationsinsatsen som påbörjades i Sverige i december 2020 är den hittills största i landets historia. Det övergripande helhetsintrycket är att den har funkat bra, enligt utredaren Anders W Jonsson.
Ett år har utredaren Anders W Jonsson, riksdagsledamot (C) och barnläkare, haft på sig att utreda tillgången på vaccin samt förberedelserna och genomförandet av arbetet. Det övergripande intrycket är att Sverige, trots en del kritiska röster under inledningsfasen av den stora vaccinationsinsatsen, klarat det bra. Det gäller inte minst Sveriges val att ingå i det gemensamma EU-agerandet för att få tillgång till vaccin.
– Det fanns en diskussion om Sverige skulle välja en annan väg, men det visade sig att länder som valde att agera på egen hand inte fick lika snabb tillgång till vaccin som Sverige, konstaterar Anders W Jonsson.
Han ger en eloge till regionerna som på kort tid lyckats ställa om och öka vaccinationskapaciteten, inte minst genom att utöka de personalgrupper som har ordinationsrätt. Men också hur de så snabbt anpassade vaccinationerna efter tillgången på vaccin.
– Att vaccinera stora delar av befolkningen är inget en region har beredskap för att göra. Det hade varit illa om vi hade haft stor tillgång till vaccin men inte så många som blev vaccinerade. Det här visar att regionerna klarade väldigt bra att vara anpassningsbara utifrån snabbt förändrade villkor.
Men för att klara vaccinationsinsatser i framtiden finns utrymme för förbättringar. Inte minst handlar det om oförmågan att nå ut till vissa prioriterade riskgrupper, som personer med psykisk sjukdom eller med nedsatt kognitiv förmåga. Likaså behöver vaccinationstäckningen i socioekonomiskt eftersatta grupper bli bättre. W Jonsson konstaterar också att ”vi inte nådde ända fram” när det gäller vissa som jobbar i vård och omsorg.
Utmaning nå vaccinationstäckning
Det finns en utmaning in att uppnå en jämn och god vaccinationstäckning i Sverige, konstaterade socialminister Jakob Forssmed (KD) som tog emot utredningen vid en presskonferens.
– Det finns fortsatt oroväckande skillnader i vaccinationsgrad inom och mellan regioner, gällande olika grupper, och vaccinationstäckningen har även varit låg inom vissa prioriterade grupper. Det är viktigt att fortsätta arbete med det, sade Forssmed.
För att öka kapaciteten föreslår utredningen att Socialstyrelsen får ta fram en behörighetsgrundande utbildning så att fler legitimerade sjuksköterskegrupper får rätt att ordinera vaccin. Det kommer att ha betydelse även oavsett pandemi.
– Vi i Sverige och världen står inför att vi kommer att få ett snabbt ökande antal vaccin, och vi kommer att behöva vaccinera inte minst den äldre befolkningen men även andra än barn och äldre. Det här kommer att ställa krav på nytänkande vad gäller hur vi ser till att vaccinera, säger Anders W Jonsson.
Bör få uppdrag att följa upp
Utredningen föreslår att Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att ta fram system som gör det möjligt att följa upp hur vaccinationerna går i olika grupper. Även här pekar Anders W Jonsson på att regionerna var väldigt kreativa när det gällde att fånga upp socioekonomiskt utsatta grupper. Men eftersom vaccinationsstatistiken presenterades månadsvis blev det svårt att utvärdera effekterna av exempelvis insatser i ett visst bostadsområde.
Länsstyrelserna har ett nyckeluppdrag i händelse av kris. Utredningen upptäckte att det var stor skillnad i hur länsstyrelserna arbetade. Vissa regioner uppgav att Länsstyrelsernas stöd varit helt nödvändigt medan andra inte haft något samarbete alls.
– Vid nästa pandemi bör det finnas uppdaterade pandemiplaner, man behöver ha övat och veta vem som ska göra vad. Inte minst behöver man veta vem som har ansvaret för allt från kontakten med civilsamhället, med kyrkorna och de religiösa samfunden, till att se till att det skrivs protokoll från mötena och ordnas med lokaler.
Vill ha undantag från rätt att välja
Utredningen pekar på tre områden där regeringen behöver låta utreda vidare.
Det första rör patientlagen och rätten för en patient att välja i händelse av två likvärdiga läkemedel. Det är en bra tanke i vanliga fall, men ställde till det i samband med vaccinationen då det fanns två eller tre likvärdiga vaccin men inte kapacitet att låta patienten välja.
– Här behövs en lagändring som innebär att den valmöjligheten inte finns i händelse av pandemi och vaccination.
Det andra förslaget rör vaccination av barn under 15 år, där det enligt föräldrabalken krävs att båda vårdnadshavarna godkänner en vaccination.
– Från många skolor fick vi höra att det mesta jobbet för elevhälsan var att se till att få in blanketter där båda föräldrarna hade skrivit på att barnet skulle vaccineras. Det här behöver man fundera igenom så att man får en enklare hantering, säger Anders W Jonsson.
Det tredje förslaget synpunkten gäller läkemedelsförsäkringen. Under pandemin säkrades försäkringsskyddet för alla covid-19-vaccinerna genom en ny lag och ett avtal mellan Kammarkollegiet och Läkemedelsförsäkringen. En permanent lag skulle motverka risken att vaccinationsviljan påverkas negativt, enligt utredningen.
– Här menar vi att vi i Sverige, utan att hota den fantastiska läkemedelsförsäkringen, ser till att vi har en lösning som fungerar även i kristider, säger Anders W Jonsson.
