Frilansande skribent med drygt 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
Måndag 9 juli 2012
Svenskarna behöver påminnas om att överblivna läkemedel ska till apoteket
Sten Erik Wreile-Jensen
Kampanjer för att förmå medborgarna att lämna in överblivna läkemedel på apotek har effekt. Men för att upprätthålla en hög medvetenhet om detta behövs återkommande kampanjer. Det är en slutsats efter att svenska folkets kunskaper och inställning i frågan har undersökts.
Mellan den 19 mars och 16 april 2012 pågick en informationskampanj på landets apotek. Budskapet var att alla överblivna läkemedel, receptfria såväl som receptbelagda, ska lämnas in på ett apotek.
Det är vanligt att det blir läkemedel över. Enligt en undersökning, som gjordes av TNS Sifo i slutet av april 2012, svarar nästan hälften av tillfrågade svenskar att de fått läkemedel över under det senaste året. Många läkemedel har potentiellt negativa miljöeffekter om de inte tas om hand för destruktion på ett miljömässigt acceptabelt vis. Därför är omhändertagandet av överblivna läkemedel en angelägen fråga.
Apoteken är det självklara inlämningsstället för läkemedel som inte ska användas. Detta är känt av en stor majoritet av svenska folket – drygt 80 procent anger detta både i tidigare undersökningar och i den senaste undersökningen. De flesta vet också att ändamålet är att skona miljön, även om en minoritet anger säkerhetsskäl eller att lagen kräver det.
Men kunskap är en sak – hur man agerar i praktiken ofta en annan. Enligt undersökningen är det bara varannan person som direkt lämnar in oanvända läkemedel på apoteket. Lika många sparar läkemedlen tills vidare.
Även sparade läkemedel går så småningom inte längre att använda – vad händer då? Endast hälften av de intervjuade lämnar i detta skede in dem på apotek. Så många som en tredjedel av de intervjuade personerna slänger de kasserade läkemedlen i soporna. En mindre andel spolar ner läkemedlen på toaletten, lämnar in på miljöstation eller gör något annat.
Bäst i världen men det räcker inte
Mer än 100 olika läkemedelssubstanser har hittats i naturen, bland annat i dricksvatten och i renat avloppsvatten från kommunernas reningsverk. Reningsverken är inte gjorda för att ta bort läkemedel och det finns inte heller sådana krav på kommunerna. För övrigt ökar antalet substanser på listan i takt med att analysmetoderna utvecklas.
– Det bästa är att överblivna läkemedel lämnas in på apotek och därmed aldrig kommer ut i vattendragen, säger Bengt Mattson, handläggare på LIF och en av deltagarna i styrgruppen för informationskampanjen.
Sverige är visserligen världsledande när det gäller återlämning av överblivna läkemedel till apotek. Men ändå hamnar många läkemedel i miljön, 25-30 procent av alla överblivna läkemedel. Det framgår av flera undersökningar av svenskars kunskaper och attityder kring överblivna läkemedel.
– Vi ser att informationskampanjer har effekt på beteendet. Fler överblivna läkemedel lämnas in på apoteken, men efter ett tag återgår det hela till ”det vanliga”. År 2007 hade vi en återlämning på 73 procent, men våren 2011 hade den sjunkit till 69 procent. Efter kampanjen steg den till 75 procent. Det är bra, men målet är 80 procent, säger Bengt Mattson.
Omfördelat ansvar
I regeringens nationella läkemedelsstrategi ingår minskad miljöpåverkan som ett område. En av punkterna är att Läkemedelsverket får i uppdrag att föreslå åtgärder för att begränsa kassation av läkemedel och minska miljöpåverkan. Myndigheten ska också se till att allmänheten uppmuntras till att lämna tillbaka överblivna läkemedel.
Bengt Mattson tycker det är bra att det i läkemedelsstrategin nämns att Läkemedelsverket ska se till att ”gemensamma informationsinsatser” genomförs.
– För att nå målet 80 procent återlämnadsgrad för överblivna läkemedel behövs att alla inblandade intressenter är med och sprider information, säger Bengt Mattson.
Tidigare kampanjer, före omregleringen av apoteksmarknaden år 2009, drevs av LIF, de forskande läkemedelsföretagen tillsammans med Apoteket AB och andra intressenter som Håll Sverige Rent och Svenskt Vatten. I och med omregleringen har förutsättningarna förändrats. Fler apotek har tillkommit och dessutom säljs receptfria läkemedel utanför de traditionella försäljningsställena.
LIF initierade och ansvarade för informationskampanjen våren 2012. Den drevs tillsammans med Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Vatten, Svensk Dagligvaruhandel, Sveriges Apoteksförening, Föreningen för generiska läkemedel (FGL), Läkemedelsdistributörsföreningen, Håll Sverige Rent och Avfall Sverige.
Bild
Symbol från kampanjen (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Sten Erik Wreile-Jensen
Av: Sten Erik Wreile-Jensen
Frilansande skribent med drygt 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
Kampanjer för att förmå medborgarna att lämna in överblivna läkemedel på apotek har effekt. Men för att upprätthålla en hög medvetenhet om detta behövs återkommande kampanjer. Det är en slutsats efter att svenska folkets kunskaper och inställning i frågan har undersökts.
Mellan den 19 mars och 16 april 2012 pågick en informationskampanj på landets apotek. Budskapet var att alla överblivna läkemedel, receptfria såväl som receptbelagda, ska lämnas in på ett apotek.
Det är vanligt att det blir läkemedel över. Enligt en undersökning, som gjordes av TNS Sifo i slutet av april 2012, svarar nästan hälften av tillfrågade svenskar att de fått läkemedel över under det senaste året. Många läkemedel har potentiellt negativa miljöeffekter om de inte tas om hand för destruktion på ett miljömässigt acceptabelt vis. Därför är omhändertagandet av överblivna läkemedel en angelägen fråga.
Apoteken är det självklara inlämningsstället för läkemedel som inte ska användas. Detta är känt av en stor majoritet av svenska folket – drygt 80 procent anger detta både i tidigare undersökningar och i den senaste undersökningen. De flesta vet också att ändamålet är att skona miljön, även om en minoritet anger säkerhetsskäl eller att lagen kräver det.
Men kunskap är en sak – hur man agerar i praktiken ofta en annan. Enligt undersökningen är det bara varannan person som direkt lämnar in oanvända läkemedel på apoteket. Lika många sparar läkemedlen tills vidare.
Även sparade läkemedel går så småningom inte längre att använda – vad händer då? Endast hälften av de intervjuade lämnar i detta skede in dem på apotek. Så många som en tredjedel av de intervjuade personerna slänger de kasserade läkemedlen i soporna. En mindre andel spolar ner läkemedlen på toaletten, lämnar in på miljöstation eller gör något annat.