Även om dödligheten går ner för hjärt-kärlsjukdomar så dör flest svenskar i sådana sjukdomar; 37 procent av de kvinnor som dog 2014 respektive 36 procent av männen. Att nedgången i hjärt-kärldöd är betydande framgår av att år 1987 avled 148 av 100 000 kvinnor i åldrarna 15-74 år i hjärt-kärlsjukdomar jämfört med 52 kvinnor år 2014. För männen minskade antalet från 406 år 1987 till 121 år 2014.
Näst vanligast dödsorsak är cancer. 24 procent av kvinnorna och 28 procent av männen som dog 2014 avled på grund av cancer. Bland kvinnorna ökar dödligheten fortfarande i lungcancer och det är den vanligaste cancerdödsorsaken bland kvinnor. Prostatacancer är fortfarande den vanligaste cancerdödsorsaken bland män, även om dödligheten har minskat under senare år.
Dödlighet som kan påverkas
Som så kallad åtgärdbar dödlighet räknas diagnoser som är möjliga att åtgärda med antingen medicinska eller hälsopolitiska åtgärder. Död på grund av till exempel blindtarmsinflammation, diabetes, gallstenssjukdom och livmoderhalscancer räknas som medicinskt undvikbar. Dödlighet på grund av lungcancer, skrumplever och trafikolyckor räknas som hälsopolitiskt undvikbara.
Sedan slutet av 1980-talet har den medicinskt åtgärdbara dödligheten halverats för både män och kvinnor. Även den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten bland män har minskat. På grund av den kraftiga ökningen av lungcancer bland kvinnor har den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten bland kvinnor ökat – dock har ökningen avtagit under de senaste åren.
Antalet självmord är för närvarande relativt konstant. De sista decennierna under förra seklet minskade antalet självmord. År 2014 tog 22 av 100 000 män sitt liv medan antalet bland kvinnor var 10. Åldersgruppen 50-54 år har den högsta självmordsandelen bland kvinnor. Bland männen är den största andelen i åldersgruppen över 80 år.
Narkotika dödar fler svenskar
Den narkotikarelaterade dödligheten ökar i Sverige. Mellan 2011 och 2014 ökade den från 6,4 döda till 10,3 döda per 100 000 invånare. Männen dominerar och 2014 var 85 av 100 döda män.
Den alkoholrelaterade dödligheten bland män har minskat med en fjärdedel mellan 1987 och 2014 medan den är konstant bland kvinnorna. 2014 avled 31 män och 10 kvinnor av 100 000 personer på grund av alkohol.
Socioekonomiska faktorer, som hur länge man har utbildat sig, har stor påverkan på dödligheten. Ju längre utbildning desto längre lever svenskarna. Ett påtagligt exempel är att bland kvinnor i åldrarna 65-79 år och som enbart har grundskoleutbildning är dödligheten i hjärt-kärlsjukdom dubbelt så hög än för kvinnorna i samma åldersgrupp med eftergymnasial utbildning.