I den årliga IHP-studien är det bara en tredjedel av de 7 124 svenskar som telefonintervjuats om sina erfarenheter av vården som tycker att hälso- och sjukvården fungerar bra. I länder som Tyskland och Schweiz tycker över 95 procent av de som svarat på frågorna att kvaliteten på vården är god.
Befolkningens bild av hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar allt sämre delas också av primärvårdsläkarna – i undersökningen från 2015 svarade 19 procent av läkarna att systemet fungerade bra jämfört med 39 procent 2012.
Få har fast läkarkontakt
En annan faktor som gör att Sverige skiljer ut sig från övriga länder i undersökningen är den fasta läkarkontakten. Bara 4 av tio svenskar har en sådan – i de flesta andra länder i undersökningen får 80-90 procent av de svarande träffa samma läkare när de går till vården.
Ett tredje område där Sverige hamnar lågt jämfört med andra länder är tillgängligheten till vården på kvällar och helger – bara en fjärdedel är nöjda med sina möjligheter där. Väntetiderna till specialistvård är också längre i Sverige än i andra länder.
Vårdanalys skriver i inledningen till rapporten att det är en oroande signal att allt färre av såväl invånarna som primärvårdsläkarna tycker att hälso- och sjukvården i Sverige fungerar som den ska.
– Vi ser tyvärr inte några tydliga förbättringar och Sverige lyckas på flera områden sämre än andra likvärdiga länder. Det här stämmer till eftertanke, säger Kajsa Westling, utredare hos Vårdanalys.
Vad det sjunkande förtroendet för sjukvårdssystemet i Sverige egentligen beror på återstår att ta reda på. I årets rapport finns inga svar, utan resultaten ska analyseras i en fördjupningsstudie som kommer nästa år.
– En möjlig delförklaring kan vara att mindre än hälften har en fast läkarkontakt, det kan påverka kontinuiteten. Det är också detta som sticker ut som en stor skillnad om man jämför Sverige med de andra länderna i undersökningen, säger Kajsa Westling.
Kroniskt sjuka utan stöd
Hälften av svenskarna har någon slags kronisk sjukdom, men bara fyra av tio har möjlighet att diskutera behandlingsalternativ och prioriteringar i vården med vårdpersonalen. Endast 23 procent av de kroniskt sjuka har fått en skriftlig plan för hur sjukdomen kan hanteras på egen hand.
– Personer med kroniska sjukdomar uppbär 80 till 85 procent av sjukvårdskostnaderna så det är förstås väldigt viktigt att de får stöd och hjälp. Att de enligt undersökningen får så lite hjälp att vara delaktiga i sin egen vård ger också anledning till eftertanke, säger Kajsa Westling.
Sverige är också sämst för de patienter som behöver hjälp av sin ordinarie läkare att planera och koordinera vården. Bara hälften av patienterna säger att de får den här sortens hjälp. Men även om Sverige ligger dåligt till i en internationell jämförelse så har det ändå skett förbättringar just när det gäller informationsöverföring och samordning med specialistsjukvården de senaste åren.
Vad kan då göras för att öka svenskarnas förtroende för hälso- och sjukvården?
– Det behövs många olika insatser både regionalt och nationellt för att förbättra situationen för patienterna och skapa en vård som utgår från patientens behov, säger Kajsa Westling.
Fördjupningsstudien där Vårdanalys gräver djupare i orsakerna bakom de dåliga betygen för svensk hälso- och sjukvård blir klar någon gång under 2017.