EU har antagit nya rekommendationer till medlemsländerna kring screeningprogram för att så tidigt som möjligt kunna diagnostisera patienter med olika cancersjukdomar.
Sedan 2003 finns EU-rekommendationer för screening som tidigt kan upptäcka bröst-, livmoderhals- och kolorektalcancer. I en ny, uppdaterad rekommendation, antagen av EU:s hälso- och sjukvårdsministrar för drygt en månad sedan, omfattas även lung-, prostata- och magcancer.
EU-beslutet ökar trycket på Socialstyrelsen om att driva igenom nationella screeningprogram för lung- och prostatacancer. Under tiden pågår en rad pilot- och forskningsprojekt på regional nivå för en mer effektiv screening.
– Sverige har en möjlighet att vara ett föregångsland om vi kan omsätta forskningens resultat till väl fungerande screeningprogram, kommenterar Dag Larsson, senior sakkunnig på Lif, de forskande läkemedelsföretagen,
– Vi är bra på forskning som fyller ut kunskapsluckor och vi har visat förmåga när vården ges rätt förutsättningar för genomförande. Det är i mycket en fråga om samlad vilja.
Enighet om nyttan med screening
Dag Larsson ser en bred enighet om nyttan av screening för att tidigt upptäcka cancer och därmed öka chanserna till framgångsrik behandling. Men han noterar också att det finns ett tolkningsutrymme kring de kriterier som finns för att rekommendera screening.
– Det gäller både på EU-nivå kring hur rekommendationerna för de tre nya cancerformerna formulerats och även nationellt med de utmaningar som Socialstyrelsen ser och som kan påverka när man trycker på knappen för att gå vidare med screeningprogram.
Han pekar på lungcancerscreening där arbetet bygger på att undersöka högriskpatienter.
EU-kommissionen föreslog ursprungligen en något skarpare rekommendation med storrökare i åldern 50-75 år som målgrupp.
– Det är ett dilemma att som med lungcancer hitta former för att välja ut en riktad målgrupp högriskpatienter och gå efter ålder eller kön. De pilotprojekt som nu bedrivs för lungcancerscreening har ett stort värde för att bygga upp ett mer heltäckande kunskapsunderlag.
– Samtidigt finns här också något av en baksida – att man kan under tiden som projekten pågår på regionnivå gömma sig bakom dessa och därigenom avvakta med genomförande på bredden, säger Dag Larsson.
Utmaningar för vården
Han tillägger att nya satsningar ska genomföras utöver hälso- och sjukvårdens generella utmaningar som kompetensförsörjning och risk för undanträngningseffekter.
– Så det är inte helt okomplicerat att reagera på en rekommendation från EU-nivå och därmed lite svårbedömt vad som kommer att ske i Sverige. En problematik är också att det som rekommenderas sällan följs av utökade resurser. Det är en samhällelig målkonflikt som uppstår och de medel som EU nu utlovar, totalt 100 miljoner euro, räcker inte långt för en uthållig finansiering, säger Dag Larsson.
EU betonar att de uppdaterade screeningrekommendationerna har växt fram genom teknisk och medicinsk utveckling och bygger på vetenskaplig evidens. Dag Larsson menar att svenska projekt kan stödja EU-ambitionerna.
– Även screeningmetodik för prostatacancer har utvecklats genom bra forskningsprojekt där man byggd vidare på arbetet med PSA-prover med ett blodprov, Stockholm3, som tydligare kan visa vilka män som har ökad risk för prostatacancer. Det är den typen att utveckling som driver på mot breddinförande av screening, säger han.
Kapacitetsfråga vad gäller magcancer
För magcancer som den tredje nya diagnosen med EU-rekommendation är situationen lite annorlunda.
– Till viss del en kapacitetsfråga – att ha tillräckligt med skopister som kan utföra arbetet. Det är en del av en större utmaning och samma kompetensbehov som gäller för exempelvis tarmcancer.
EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides lyfter i ett uttalande fram EU-beslutet om breddad screening som historiskt och en del av den större EU-strategin Europa övervinner cancer.
– 20 år efter att existerande rekommendationer antogs, under en tid med betydande utveckling inom medicin och screeningteknologi, kan vi nu gå framåt och täcka in cancerformer som står för mer än hälften av alla dödsfall inom EU, säger hon.