Den medicinska kvaliteten i svensk sjukvård ökar. Det gäller framför allt vården av patienter så länge de befinner sig inne på sjukhuset. Men när patienten lämnat sjukvården och ska fortsätta tillfrisknandet i hemmet går utvecklingen långsammare.
Sverige har deltagit i en internationell utvärdering, ”International Health Policy Survey”, av sjuka vuxna, det vill säga personer som har ett större behov av vård än befolkningen i stort. Studien genomfördes även i tio andra länder; Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.
Ett område där Sverige ligger sämre till, jämfört med övriga länder i studien, är så kallad koordinering av vården. Det handlar om hur effektivt information överförs till och förstås av patienten – något som påverkar kvaliteten på patientens egenvård. Sämre koordinering leder till sämre kvalitet, osäkra och mindre nöjda patienter. Färre svenskar anser att kommunikationen med deras läkare fungerar bra och drygt hälften tycker att deras läkare inte uppmuntrar dem till att ställa frågor.
– Vården är bra fram till dess att patienten lämnar sjukvården – men då brister det. Vården ger inte de bästa förutsättningarna för vården som patienten själv utför i hemmet, oavsett om det finns anhöriga som hjälper till eller ej. Det är inte bra, särskilt som vi vet att 99 procent av vården av en kroniskt sjuk patient sker i hemmet, säger Jesper Olsson, ämnessakkunnig på Socialdepartementet.
Delaktighet försämras när informationen brister
Bristfällig information skapar otillräcklig delaktighet för patienten. Patienter får ofullständig information om hur vården bör bedrivas efter ankomsten till hemmet. De får inte heller veta tillräckligt mycket om vad som är viktigt för dem att hålla uppsikt över. Det gäller exempelvis vilka symptom som bör leda till ny kontakt med sjukvården.
– Generellt sett är sekundärprevention en svag gren inom sjukvården och det gäller inte minst för den som utförs i hemmen. Detta framkommer också i Öppna jämförelser som har några parametrar som mäter detta, säger Jesper Olsson.
Hur känt är det sedan tidigare att koordinering är en svag punkt i svensk sjukvård?
– Vi har haft en del på känn, bland annat genom Öppna jämförelser. Detta trots att den kartläggningen till största delen handlar om professionens perspektiv och inte om patientens. På Socialdepartementet har vi inlett ett arbete för att stärka patientens situation och inflytande, bland annat med den pågående Patientmaktsutredningen. Den nya studien bekräftar att vi intuitivt har satsat på rätt områden, säger Jesper Olsson.
Landstingen kan lära av varandra
Studierapporten innehåller också jämförelser mellan landstingen. Inom vissa områden ser man stora skillnader. Exempelvis är det 19 procent av patienterna i Halland som inte fått instruktioner om vilka symptom patienterna ska hålla koll på. Det är bäst i landet men betydligt sämre än i USA, där andelen bara är 7 procent. Sämst bland landstingen var Västernorrland, där andelen var 36 procent.
Jämförelser kan vara värdefulla för landstingen, menar Jesper Olsson.
– Det är värdefullt att få veta hur man ligger till och man kan lära av varandra. Också jämförelser med andra länder kan ge viktig information om hur man ligger till. Trots att det egna landstinget är bäst i Sverige kan resultatet vara beskedligt vid en internationell jämförelse. Det kan naturligtvis även vara så att man ligger väldigt bra till jämfört med andra länder även om man är sämst i Sverige, säger han.
Enligt studien är missnöjet med vårdens tillkortakommanden störst bland personer i åldrarna 45 till 55 år. Varför det är så är inte klarlagt utan det behövs ytterligare forskning för att förklara detta.
– Den här gruppen är inte bara mest missnöjd. Även det medicinska utfallet är sämre bland dem än för både yngre och äldre. Vi vet inte varför det är så, men detta måste vi analysera närmare. En utgångspunkt för sjukvården är att de som har störst vårdbehov också ska också få mest vård, säger Jesper Olsson.
Bilder
Hemsjukvård
, Flickr: sean dreilinger (CC BY-NC-SA 2.0)
Jesper Olsson (omfattas inte av CC. All rights reserved)
