Läkemedelsverket och Socialstyrelsen ska utreda svensk tillverkningsberedskap för ett begränsat antal särskilt kritiska produkter i händelse av kris eller krig.
– Om en kritisk sjukvårdsprodukt inte längre finns att tillgå i landet eller kan importeras i tillräckliga volymer, är tillverkning den sista utvägen för att tillgodose behoven. Därför är det mycket prioriterat att vi nu ser över tillverkningsberedskapen, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande.
Läkemedelsverket och Socialstyrelsen kommer att samverka i det nya regeringsuppdrag som ska stärka Sveriges beredskap på området.
Uppdraget hakar i en rad tidigare utredningar. Läkemedelsverket har exempelvis kartlagt svensk och nordisk läkemedelsproduktion och rekommenderat fokus på läkemedel som är särskilt använda och viktiga med smalspektrumantibiotika som exempel.
– Det kommer sannolikt att handla om en tillverkningsberedskap för ett mycket begränsat antal ytterst kritiska produkter, säger Veronica Arthurson, direktör på Läkemedelsverket, om en kommande ”lista”.
Positivt inställda
Hon pekar på att det finns ett 60-tal produktionsanläggningar för läkemedel i Sverige som tänkbar resurs i händelse av kris eller krig.
– De flesta av dessa är positivt inställda till beredskapstillverkning vilket bidrar till ett gott utgångsläge att arbeta vidare utifrån det här nya uppdraget, säger Veronica Arthurson.
I utredningsdirektivet lyfter regeringen fram Sveriges sårbarhet som beroende av import av viktiga produkter och läkemedel för att klara en allvarlig kris.
Socialstyrelsen ska som en del av uppdraget inleda samtal med leverantörer av kritiska sjukvårdsprodukter med en inriktning att göra dessa väl förberedda i händelse av kris eller krig.
Myndigheterna ska även analysera sårbarheten i försörjningskedjor för att bedöma om det krävs ytterligare åtgärder för en säker tillgång till viktiga produkter.
Starkare försörjningsberedskap behövs
I ett mejl betonar Socialstyrelsen att flera statliga utredningar kommit fram till att svensk hälso- och sjukvård behöver en starkare försörjningsberedskap, särskilt för lagerhållning vid kriser eller krig.
En tidigare utredning (SOU 2021:19) har föreslagit ett sammanhållet lagerhållningssystem i fyra nivåer där nivå tre är statliga säkerhetslager och nivå fyra den tillverkningsberedskap för särskilt kritiska produkter som nu ska utredas vidare.
I en tidigare redovisning har Socialstyrelsen bedömt infusionsvätskor, dialysvätskor och medicinska gaser som passande för tillverkningsberedskap.
”Lagerhållningen av dessa läkemedel är utrymmeskrävande, alternativt kräver speciella lagringsbetingelser. Samtliga dessa läkemedel är dessutom enligt Socialstyrelsens bedömning nödvändiga för att bedriva vård som inte kan anstå.”, framhåller Socialstyrelsen.
Osäkerhet kring infusionsvätskor
Veronica Arthurson ser den nuvarande osäkerheten kring infusionsvätskor som ett konkret exempel när tillverkningsberedskap skulle kunna bli aktuellt.
Läkemedelsverket varnade nyligen för att en global bristsituation kan uppstå efter produktionsstopp hos en ledande tillverkare i USA
– Här för Läkemedelsverket, bland annat utifrån tidigare produktionskartläggning, dialog med berörda företag om huruvida det finns möjlighet att skala upp eller ställa om produktionen utifrån de behov av infusionsvätskor som eventuellt kan bli aktuella framöver.
– Det tar ofta flera månader för ett företag att sätta upp en ny typ av produktion och här är det viktigt med en samlad proaktivitet och tidiga beslut för att så snabbt som möjligt kunna svara upp mot aktuella behov när de uppstår, säger Veronica Arthurson.
Regeringsuppdraget bygger på en dialog med berörda aktörer och där Läkemedelsverket ska upprätthålla och uppdatera information om produktionskapacitet för läkemedel.
Veronica Arthurson:
– Vi för dialog med ett stort antal företag för att få en uppdaterad bild av hur produktionskapaciteten för läkemedel och medicintekniska produkter ser ut. Vi kommer också, tillsammans med Socialstyrelsen, att utvärdera och bedöma sårbarheten i försörjningskedjan för särskilt kritiska sjukvårdsprodukter och ta fram åtgärdsförslag på vad som skulle kunna göras för att minska dessa sårbarheter.
– Ett liknande arbete kring kritiska läkemedel görs nu också på EU-nivå av HERA/CMA med syfte att stärka försörjningsförmågan inom EU, vilket till exempel kan ske genom en ökad tillverkning av vissa aktiva substanser inom Europa.