Det är tack vare en bra planering och ett förstärkt samarbete med röntgenavdelningen och labbet som utför analyserna som snabbspåret för MS kunnat införas. Och lägg till en överläkare som brinner för att kunna stilla sina patienters oro och ge dem snabba besked.
Idén med snabbspåret fick överläkaren och neurologen Petra Nilsson redan för tio år sedan, när sjukhuset arbetade enligt lean-principen.
– Jag funderade på om det här skulle kunna vara något för oss som arbetar med MS, och pratade med röntgen som var intresserade. Men då gick det inte av olika anledningar. Men nu fungerade det och vi satte igång i höstas, berättar Petra Nilsson.
Patienterna kommer från antingen vårdcentralen eller akuten, där deras symptom upptäckts. Sedan får patienten, efter remiss, göra en undersökning med magnetkamera. Direkt efteråt blir det läkarsamtal med Petra Nilsson, eller en annan MS-specialiserad neurolog, och ett ryggvätskeprov (lumbalpunktion) tas. I de allra flesta fall får patienten sin diagnos innan dagen är slut. Vid behov kan patienterna även få träffa en sjuksköterska, kurator eller psykolog i MS-teamet.
Lång väntan skapar oro
Tidigare har det kunnat dröja flera månader med utredningar och återbesök innan patienterna fått diagnos, något som förstås lett till en stor oro för de drabbade.
– Att kunna ställa diagnos snabbt har flera fördelar. Dels är det viktigt att få igång bromsbehandlingen snabbt, då blir prognosen bättre. Men framförallt är det också viktigt att patienten får ett snabbt besked och slipper en lång ovisshet och mycket oro, säger Petra Nilsson.
Hon känner själv en stor tillfredställelse över att kunna arbeta på det här sättet, och tycker att hon lär känna sina patienter bättre.
– Det blir enklare att prata med dem om behandlingen och de besvär som finns. Tidigare var kommunikationen ofta i form av brev eller telefonsamtal, nu har jag patienten framför mig och vet hur jag ska presentera resultaten för den enskilde.
Inga extra resurser
Projektet, som kunnat genomföras utan några extra resurser, ska utvärderas under våren för att se vad som kan förbättras ytterligare. Därefter börjar Skånes Universitetssjukhus troligen med snabbspåret även på den neurologiska kliniken i Malmö.
Finns det förutsättningar för att andra neurologiska sjukdomar ska kunna få snabbspår som det här?
– Ja, det tror jag och har också funderat på det. Det är nog inte omöjligt.
Snabbare diagnos på flera sjukhus
Det pågår arbeten för att få fram en effektivare och snabbare diagnostik och behandling av patienter även på Karolinska Universitetssjukhuset, Norrlands Universitetssjukhus och Linköpings Universitetssjukhus, men projektet på Skånes Universitetssjukhus i Lund har kommit längst.
– Ja, så är det nog, jag har i alla fall inte hört om något annat även om det på Karolinska också är väldigt lovande. Och om det fungerar bra är det ju bara att hoppas att det ger ringar på vattnet i resten av landet, säger Annica Bernehjält, MS-expert hos Neuroförbundet.
Hon påpekar att även om det är väldigt positivt att patienter får en snabb diagnos och behandling, så finns det också andra delar som måste lösas.
Den bästa behandlingen
– Det är förstås viktigt att man inte bara får en snabb behandling utan också den mest moderna och bästa behandlingen för sjukdomen. Det finns också ett stort behov av information om sjukdomen, så att man klarar att leva med den. Det är mycket som spökar i skallen efter att man fått sin diagnos, säger Annica Bernehjält.
Fler rehabalternativ och MS-team som tillhandahåller kuratorer och psykologer är andra önskemål från Neuroförbundet. Annica Bernehjält hoppas på att de nya nationella riktlinjerna för sjukdomen ska bli en blåslampa för landets landsting och regioner.