Vaccinationsvilja viktigt i vinter

Del 2: Permakris – Sverigeperspektiv

Begreppet ”Permakris” används för att beskriva en svår situation med flera virusrelaterade sjukdomar som påfrestning för en sjukvård som redan är sårbar efter pandemiåren. Life-time har i en tidigare artikel beskrivit situationen på europeisk nivå och de risker som befaras med fler fall av covid-19, eventuell spridning av fågelinfluensa och många fall av säsongsinfluensa.

I Sverige vill inte de experter som Life-time talat med sätta krisstämpel för vintern. Men en betydande oro är märkbar.

– Det måste finnas en beredskap för att det blir en tuff vinter, säger Leif Dotevall, ställföreträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen.

Han betonar att alla framtidsscenarion gällande infektionssjukdomar omgärdas av osäkerhet. Men samtidigt ser han flera skäl som pekar mot många influensafall i vinter.

– Första skälet är att flera säsonger varit väldigt milda:  20/21 var det nästan inga fall alls, förra vintern stack Influensa A upp i november för att försvinna helt när Omikron dök upp.

– Det andra starka skälet är att säsongen i Australien var ganska tuff som gör att vi kan förmoda att minskad immunitet varit en stor faktor och att den problematiken även kan göra att det tar fart i Sverige i vinter, säger Leif Dotevall.

Han befarar också att andra virusinfektioner kan ta rejäl fart och pekar särskilt på risken för RS-virusinfektioner med ökat vårdbehov för spädbarn. I exempelvis Danmark noteras en stor ökning av RS.

Naturliga balanser har rubbats

Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, ser nuvarande situation som effekten av att naturliga balanser rubbats. Restriktioner under pandemin har gjort att andra infektioner hållits tillbaka, exempelvis säsongsinfluensa, men att sjukdom nu sprids med ökad kraft.

– Vi har knappast återhämtat oss till den normala immunitet som brukas finnas mot säsongsinfektioner. Så utifrån det kan man tyvärr befara att även kommande vintern blir ovanligt tuff för sjukvården avseende säsongsinfluensa, RS-virus, rhinovirus som klassiskt förkylningsvirus och en massa andra virus som tryckts bort under pandemin.

Han tycker däremot inte i nuläget att det finns anledning till oro över att fågelinfluensan ovanligt nog varit utbredd på norra halvklotet under sommaren.

– Vi vet inte orsaken och det är för tidigt att säga om det leder till att människor drabbas av fågelinfluensa. Än så länge tycker jag inte att allmänheten behöver känna oro, men det är viktigt att fortsätta övervaka så att sjukvård och myndigheter kan agera proaktivt vid behov, Niklas Arnberg.

Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi på KI, instämmer i bedömningen att det blir en tuff vinter för sjukvården.

– Tyvärr är det rimligt att anta att det blir fler fall av både covid och säsongsinfluensa under kommande vinter. En oro är hur utvecklingen påverkar bemanningen – personal blir ju också sjuka och vården kan behöva räkna med högre sjukfrånvaro i ett låge när personalen behövs som mest. Så utifrån vad vi vet idag kan vi förvänta oss en svårare vinter.

Tillförsikt i Skåne

Rasmus Havmöller, regional chefläkare i Region Skåne, betonar i en kommentar att man har mycket stor respekt för det rådande läget och en eventuell permakris men samtidigt tillförsikt för organisationens förmåga att klara situationen i likhet med hur pandemin hanterats:

”För att ytterligare stärka vår förmåga att hantera komplexa utmaningar och sammanhang drar vi lärdom av erfarenheterna från pandemin, intensifierar övningsverksamhet och scenarioträningar på olika nivåer samt satsar ytterligare på det verksamhetsnära ledarskapet.

Utöver det ser vi som alltid kontinuerligt över hur vi organiserar oss, hur vi planerar och styr och hur vi samverkar för att ha en så ändamålsenlig och god förmåga som möjligt.”, kommenterar Rasmus Havmöller.

Leif Dotevall, VGR, om utmaningen för vården:

– Det är klart att fler sjukdomsfall blir svårare att hantera i ett läge när sjukvården varit under enormt tryck under flera år med slutkörd personal och där det också finns ett behov av att arbeta ikapp med kirurgi och elektiva åtgärder.

– Under pandemin har också vissa sjukdomar minskat avsevärt och därmed immuniteten med risk för fler sjukdomsfall framöver. Det gäller lunginflammation orsakad av pneumokocker, streptokockinfektioner samt kikhostan som nästan var helt borta ett tag.

Hög vaccinationsvilja viktigt

Hög vaccinationsvilja och ett ansvar att inte medverka till smittspridning lyfts fram som viktiga områden för att hålla nere sjukdomsfallen.

– Bland det viktigaste framöver blir att de vaccinationerna genomförs för de grupper där det rekommenderas, särskilt äldre och sköra med risk för svår sjukdom utan uppdaterat skydd. Sedan tror jag att vi allmänt behöver tänka lite i samma banor som när restriktioner gällde. Att undvika nära kontakt med äldre, framför allt, säger Ali Mirazimi.

Leif Dotevall:

– Känner man av hosta, snuva eller förstås feber: stanna hemma, gå inte till jobbet, utsätt inte äldre anhöriga för risken att smittas. Sjuknärvaro ska inte förekomma i vinter med så många olika infektionssjukdomar som riskerar att ta fart.

– Förutom att ta nya doser av covidvaccin och att följa rekommendationerna för de vaccinationer mot säsongsinfluensa som drar igång 8 november, så finns det skäl att särskilt uppmana att ta vaccin inom det nya nationella vaccinationsprogrammet mot pneumokockinfektion som inleds 1 december. Det gäller riskgrupper och personer födda 1947.

Niklas Arnberg lägger till en framtidsförhoppning:

– Vaccinationerna blir förstås jätteviktigt för att rusta mot olika infektioner. Numera finns ju också några antivirala läkemedel som är godkända mot både influensavirus och covid som en resurs för sjuk- och äldrevård. Men det är fortfarande så att vi saknar både vacciner och läkemedel mot 97 procent av alla virusorsakade sjukdomar.

– Virus orsakar även cancer och ökar risken för andra folksjukdomar som stroke, MS, astma och diabetes. Om vi kunde behandla virusinfektioner i det initiala skedet så skulle detta avlasta sjukvården enormt mycket.

Del 1: Permakris – Europaperspektiv