

Sjukvård i topp i väljarundersökningar
Sedan millennieskiftet har sjukvården legat på förstaplats både 2002 och 2010 och på andra plats vid valet 2006 i valundersökningarna. Väljarna fick efter valet svara på om det fanns någon sakfråga som var viktig för dem när det gällde deras val av parti. År 2010 svarade 37 procent ”välfärd/sjukvård” på den frågan. Närmast kom ”sysselsättning” med 31 procent och ”utbildning” med 26 procent. Särskilt högt kom sjukvården som viktig fråga för dem som röstat på Vänsterpartiet (53 procent) och Socialdemokraterna (52 procent). Lägst andel fanns bland dem som röstat på Folkpartiet (20 procent) och Moderaterna (25 procent).Svag profil i sjukvårdsfrågan
Ett tecken på att riksdagspartierna inte har profilerat sig tydligt i sjukvårdsfrågan, enligt Vårdfrågan.nu, är att varannan väljare inte kan ange vilket parti de tycker har den bästa vårdpolitiken. Högst kommer Socialdemokraterna med 20 procent av väljarna och Moderaterna med 10 procent när frågan ställdes i oktober 2013. Sjukvården anses generellt vara en viktig fråga för väljarna, men det är ingen fråga som får väljarna att byta parti eller politiskt block, enligt valundersökningarna. När väljarna 2010 tillfrågades om anledningen till att de bytt parti spelade frågor om ekonomi, skatter, familjepolitik, näringspolitik och invandring en större roll. Inte heller tycks två andra angelägna sakfrågor för väljarna (sysselsättning och utbildning) väga tungt när det gäller funderingar om att byta parti i valet. Ett skäl till att engagemanget i sjukvården inte påverkar ens val av parti kan vara att partibytare ofta motiveras av kortsiktiga och kampanjrelaterade faktorer. I det senaste valet var invandringsfrågan en stor del av förklaringen till Sverigedemokraternas framgång då.Sjukvård har en stigande trend

För en större version - klicka på diagrammet.
Analyserna i boken ”Nya svenska väljare” (Norstedts Juridik) av Henrik Ekengren Oscarsson och Sören Holmberg bygger på ett stort bakgrundsmaterial med intervjuer av svenska väljare sedan 1950-talet. Intervjuerna ingår inom det svenska Valforskningsprogrammet.
Henrik Ekengren Oscarsson