När kroniskt sjuka och andra ”sjukare vuxna” i elva länder tillfrågades så framstod Sverige som sämst i klassen när det gäller sjukvårdens kommunikation med patienterna. Läkare är dåligt uppdaterade på patientens sjukdomshistoria, kortare tid ägnas åt patienterna och vårdplaneringen efter operation är bristfällig.
Sjukvårdens kvalitet kan mätas på många olika sätt. Nyligen presenterades data från en intervjuundersökning från våren 2011 där 4800 ”sjukare vuxna” deltog. Deltagarna i undersökningen, ”International Health Policy Survey of Sicker Adults”, ansåg sig själva ha en dålig eller mycket dålig hälsa, hade en kronisk sjukdom eller hade genomgått operation eller vårdats på sjukhus (annat än okomplicerad förlossning) under de senaste två åren.
Studien gjordes även i tio andra länder; Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.
Resultatet från Sverige kan därför jämföras med andra länder. Som alltid vid internationella jämförelser gäller att skillnader bör tolkas med försiktighet. Kulturella och andra skillnader, men också olika behandlingstraditioner, kan påverka utfallet i olika riktningar.
Sverige låg bäst till, tillsammans med Storbritannien, när det gäller hur få som av ekonomiska skäl avstått från att hämta ut föreskrivna läkemedel, avstått från läkarbesök eller från en test, behandling eller läkarrekommenderad uppföljning. 4-7 procent uppgav att det inträffat någon gång under det senaste året. I USA var andelen högst, 30 procent.
Tar lång tid att träffa läkare utanför akuten
Den nya undersökningen bekräftar att det i Sverige tar längre tid att få träffa läkare eller sjuksköterska (utöver besök på akuten) än i de flesta jämförbara länder. Endast varannan svensk fick tid för besök samma eller nästkommande dag, medan fyra av fem britter fick det.
I Schweiz är läkare och annan medicinsk personal väl uppdaterade när det gäller viktig information i patienternas sjukhistoria. 96 procent av de schweiziska undersökningsdeltagarna ansåg att personalen alltid eller ofta var välinformerad. I Sverige var andelen bara 66 procent, lägst av alla länder.
När det gäller hur ofta patienterna uppmuntras att ställa frågor ligger bara Norge sämre till än Sverige. I Norge svarar 33 procent att de alltid eller ofta uppmanas till frågor. I Sverige är andelen 44 procent, medan Storbritannien ligger högst med 80 procent av patienterna. Även när det gäller sjukvårdspersonalens förmåga att förklara vården så att patienten förstår ligger Sverige och Norge sämst till i undersökningen.
Var femte utsätts för fel eller medicinska misstag
En av fem svenskar i undersökningen uppgav erfarenhet av fel eller misstag i vården. Det kunde till exempel vara att de fått fel läkemedel eller fel dos, felaktiga test- och laboratoriesvar eller medicinska misstag i behandlingar och vård.
Även andelen patienter som får en genomgång av sina läkemedel är låg i Sverige, 44 procent. Bara Frankrike och Norge låg sämre till medan Storbritannien låg i topp. Där fick 80 procent av patienterna en läkemedelsgenomgång.
Samma slags undersökning av sjukare vuxna gjordes år 2009. Då ansåg knappt hälften av de svenska deltagarna, 45 procent, att sjukvården ”på det hela taget” fungerar bra. Två år senare hade andelen sjunkit till 40 procent. Därmed hamnade Sverige ungefär i mitten. De schweiziska deltagarna är mest nöjda med sjukvården. 69 procent ansåg att vården fungerar på det hela taget bra. Lägst andel fick USA med 25 procent.
Bild
Communication: Foto: Flickr: cobalt123 (CC BY-NC-SA 2.0)
