Läkemedelsverket ska i januari lämna förslag till regeringen på skarpare verktyg för att motarbeta olagliga läkemedel.
Den senaste tiden är det framför allt handel med olagliga läkemedel mot obesitas som ökat i olika länder i Europa. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA gick i förra veckan ut med en skarp varning till allmänheten om en kraftig ökning av olagliga obesitasläkemedel som marknadsförs som GLP-1-receptoragonister, som semaglutid, liraglutid och tirzepatid. Produkterna säljs via ett stort antal falska nätapotek och marknadsförs via sociala medier.
I Sverige varnade Läkemedelsverket allmänheten i maj sedan man upptäckt att förfalskade obesitasläkemedel, med svensk text på kartongen, såldes via olagliga nätapotek. Martin Burman, senior utredare på Läkemedelsverket som ingår i myndighetens arbetsgrupp mot läkemedelsbrottslighet, menar att ökad efterfrågan på obesitasläkemedel också har följts av ökad olaglig handel:
– Vi har också sett en ökning i Sverige av falska nätapotek som utger sig för att vara godkända svenska apotek, säger Martin Burman till Life-time.
Stora risker för den enskilde
Det finns stora risker för den enskilde särskilt när det gäller injektionsläkemedel som har påverkan på kroppens ämnesomsättning. Läkemedlet kan ha tillverkats på ett felaktigt sätt, och det finns inga garantier för att injektionspennan innehåller rätt substans. Det finns tidigare exempel i Europa där falska obesitasläkemedel visat sig innehålla insulin, vilket kan vara direkt livsfarligt.
Läkemedelsverket ska i januari nästa år lämna en rapport till regeringen om hur Sverige bättre kan arbeta mot den olagliga handeln.
– Vi ska mer noggrant se hur den här marknaden ser ut, hur den kan motarbetas och vilka förslag vi kan lägga för att Sverige bättre ska kunna arbeta mot läkemedelsbrottslighet och läkemedelförfalskning, säger Martin Burman.
Läkemedelsverket kommer i rapporten att lämna förslag på skarpare verktyg i kampen mot kriminella.
– Vi har redan tidigare lyft fram att ett stort problem är de väldigt låga straffsatserna på den här typen av brottslighet. Vi ser i vår kartläggning att den olagliga läkemedelsförsäljningen ofta är kopplad till narkotika och dopningspreparat. Men låga straffsatser och kort preskriptionstid för läkemedelsbrott gör att det blir svårt för polisen att utreda, säger Martin Burman.
Tullen saknar befogenhet
Ett annat stort problem är den omfattande smugglingen av läkemedel till Sverige. Tullen har i dag endast befogenhet att stoppa olaglig läkemedelsimport som kommer från länder utanför EU. Om sändningen kommer från ett EU-land är tullen maktlös.
– Vi har i dag stora kartonger och lastpallar med exempelvis generisk Viagra som kommer från Indien via ett annat EU-land till en adress i Sverige. Tullen kan i dag endast konstatera att det inte rör sig om narkotika och därefter släppa igenom läkemedlen, säger Martin Burman.
Läkemedelsverket och Tullverket vill att regeringen ska göra ett tillägg gällande läkemedel i den så kallade inre gränslagen.
– I dag får tullen leta efter narkotika, vapen, sprängmedel och liknande även om det kommer från andra EU-länder. Vi vill att tullen även ska få leta efter läkemedel. Det vore en konkret förbättring.
Sverige värnar yttrandefriheten
Sverige utmärker sig också genom att vi inte fullt ut infört EUs konsumentskyddslagstiftning, CPC-förordningen. Läkemedelsverket utvärderar nu om det bör finnas en möjlighet att via internetoperatörer kräva att trafik till olagliga hemsidor blockeras, och att olagliga hemsidor ska kunna stängas ner.
– Sverige valde att inte införa den möjligheten eftersom det ansågs vara ett alltför stort ingrepp på yttrandefriheten och informationsfriheten, säger Martin Burman.
I den kartläggning myndigheten gjort inom regeringsuppdraget har 140 hemsidor identifierats som uteslutande används för illegal verksamhet riktat mot svenska konsumenter. Just nu pågår en process där Läkemedelsverket provar att vända sig till de registrarer där sidorna är registrerade för att påpeka att domännamnen (eller webadresserna) används för olaglig verksamhet.
– Problemet är att det ofta rör sig om utländska registrarer och webhotell, så det handlar mer om att vädja till deras goda vilja, att de ska följa sina egna branschregler. Vi har svårt att tvinga dem att stänga ner.
Marknadsförs via sociala medier
En annan metod som myndigheten använder är att rikta sig mot marknadsföringen av falska nätapotek, som sker på sociala medier.
– Det finns Instagram-profiler som enbart används i syfte att sälja olagliga läkemedel. Då har vi möjlighet att meddela Instagram som kan stänga ner profilen. Vi har även upptäckt att TikTok används för detta och där ber vi också dem att ta bort profiler med sådant syfte.
I den rapport myndigheten lämnar till regeringen i januari kommer en rad förslag lämnas på bättre verktyg mot illegal läkemedelshandel.
– Vi försöker nu få en helhetsbild av det här ganska komplexa området. Sedan kommer vi föreslå vad Läkemedelsverket bör kunna få göra, samt vad polisen och tullen och kanske även andra myndigheter bör få kunna göra, säger Martin Burman.
