Håkan Eriksson, professor emeritus vid Karolinska institutet med lång erfarenhet från KK-stiftelsen och IT-frågor i hälso- och sjukvården.

Hela samhället befinner sig i en snabb gränslös förändring. Sjukvården har svårt att hinna med. Framtidsstrategier, hälsoplaner och systemförändringar hinner ofta bli överspelade redan innan man pratat färdigt om dem och än mindre hunnit genomföra dem. Att vården är mycket komplex med många beslutsnivåer, aktörer, nya lagar och regler från EU spelar in.

Det konstaterade Håkan Eriksson, professor emeritus vid Karolinska institutet men också med lång erfarenhet från KK-stiftelsen och IT-frågor i hälso- och sjukvården. Han var huvudtalare på ett seminarium som ingår i en serie arrangemang under den gemensamma hatten "Hälsa möter IT" och arrangeras av läkemedelsföretaget MSD samt Swedish ICT, en grupp forskningsinstitut verksamma inom information och kommunikationsteknik.

– Samverkan och integrering med alla samhällsfunktioner blir ett måste för sjukvården. Hur kommer detta att påverka den enskilde patienten?

– Vi lämnar stora mängder av digitala spår som samlas in av myndigheter, företag och andra aktörer. Som gör dynamiska profiler av oss som säljs. Arbetet är den andra delen av vårt privata jag. För 100 år sedan var de flesta jordbrukare. Sedan har vi genomlevt ett industrisamhälle, kunskapssamhälle, expertsamhälle, konsultssamhälle och nu står vi på gränsen till ett robotsamhälle.

När är man sjuk?

Patientbegreppet har också förändrats. När är man sjuk? I det småskaliga samhället för 100 år sedan var man sjuk när provinsialläkaren sade det. Med industrisamhället kom kemi och elektricitet och då definierades man som sjuk när mätvärdena låg två standardavvikelser utanför normalfördelningen.

Sedan uppfanns mikrochippet, IT kom, genetiska koden knäcktes, nya mätmetoder infördes och Internet formades. Och sjuk var man då när ens gener eller de tredimensionella bilderna av kroppen avvek från den internationella normaluppsättningen plus att den evidensbaserade medicinen samt bloggosfären, facebookvänner och twitterföljare instämde.

– Och nu är det dags för Patientus Digitus. Sjuk är du när du själv ställt diagnosen med digitala hjälpmedel: my images, my genes, my smartphone, my social network, sade Håkan Eriksson.

Värderingar styr

Det som styr framtidens vårdtagare är värderingar – och värderingar ändras, det sociala DNA:t muteras, konstaterade Håkan Eriksson.

I en studie som byggde på intervjuer med 150 000 individer världen över kategoriserades individer ur olika generationer. De som föddes under de tre första årtiondena på 1900-talet var extremt trygghetssökande och idealister. De som föddes på 1940-talet fram till 1960-talet kallades "lagom"-generationen¸ de var lagom trygghetssökande och lagom förändringsbenägna. De som fötts senare har blivit allt mer materialistiska och förändringsbenägna.

Det blir allt tydligare att "patienter" inte heller kan buntas ihop till en homogen grupp. 15 000 svenskar delades in i sex olika patientarketyper, sex olika livsstilar, som ställer helt olika krav på vården. Det är bra för en läkare/sjuksköterska att ha detta i bakhuvudet inför ett patientmöte eftersom de olika patientgrupperna har olika förväntningar och krav på vården, menade Håkan Eriksson.

• Credister, 16 procent av patienterna. De vill att vården ska vara till för alla, de vill se ett miljötänkande och en hållbar vård. Läkemedel får inte kosta mer än 100 kronor.
• Traditionalister, 17 procent. Bra vård i hela landet, alla i vården pratar bra svenska, att man kan ligga kvar på sjukhuset tills man är frisk.
• Konservativa, 5 procent. Bra doktor som talar så man förstår, Gärna vård i hemmet, så lite tid på sjukhuset som möjligt. Inte bara digital information, alla har inte internet.
• Kollektivister, 27 procent. Vård i hemmet, mindre teknologiskt och mer mänskligt fokus, fler lokala vårdinrättningar där personalen känner patienterna.
• Explorern (utforskare), 21 procent. Vill välja mellan olika vårdgivare, vill bevaka sin hälsa via internet, vill att vården ska hålla en ung och konkurrensduglig.
• Avantgardister, 15 procent. Holistisk vård, större öppenhet för alternativa vårdformer, öppna kvalitetsjämförelser, vill ta rutinprover själv, vill äga patientdata.

Välinformerade krävande patienter

Om tjugo år förväntas de fyra första patientarketyperna ha blivit mindre vanliga samtidigt som de två senare växt sig större.

– Vi räknar med att 2035 kommer avantgardister och explorers att utgöra hälften av patienterna. De kommer välinformerade och kräver ökat inflytande över den egna vården. Detta måste vi ha i bakhuvudet när vi planerar för vården framöver, annars kommer akutvården att falla samma, sade Håkan Eriksson.

Andra utmaningar framöver är att vi gått från ett tregenerationssamhälle till ett femgenerationers. Han berättade om ett fall där en pigg 95-årig kvinna hade blivit ensam eftersom båda hennes barn vårdades på ett demensboende.

– Vi har hamnat i en helt barock situation med äldre-äldre vars barn får ålderssjukdomar innan de själva drabbas. Det perspektivet måste sjukvården också tänka på.

Orostecken är skenande sjukkostnader och ökad sjukfrånvaro liksom ökad förekomst av psykisk ohälsa, inte minst bland unga kvinnor. Och yngre personer är oftare sjukskrivna än äldre personer trots att de yngre på papperet har en mycket bättre hälsa. Dessutom lever allt fler med kroniska sjukdomar, bland annat tack vare en mer effektiv vård så att färre med diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer etc avlider.

Tar Apple och Google över?

Håkan Eriksson har en bred definition av e-hälsa som framför allt syftar till att befrämja fysisk, psykisk och själslig hälsa genom prevention. Stora mängder information skapas och samlas in både när vi är i sjukvården och i vårt liv med 50 000 hälsoappar, sociala medier etcetera.

– Min förhoppning är att sjukvården kan samarbeta med privata aktörer så att den nya teknologin utnyttjas maximalt och en kvalitetssäkring av dessa data. Skulle det bli en konkurrenssituation tror jag den offentliga vården kommer att förlora. De privata aktörerna ligger långt framme och har så starka ekonomiska muskler att de kan ta över, sade han.

Framtidens medicin kallas P4 Medicin, som står för predictive, preventive, personalilized, participatory (förutsägbar, förebyggande, individanpassad, deltagande). Den drivs av patienterna via sociala nätverk, utnyttjar systembiologi och Big data. Den värdebaserade vården är patientcentrerad, man koordinerar evidensbaserad vård med bra processer. Tillgängligheten är hög, säkerheten blir bättre liksom kostnadseffektiviteten. Kort sagt en vård som gör patienter friskare med en lägre resursförbrukning. Och där är e-hälsa katalysator, om resurserna används rätt.

– Om inte finns en annan utveckling där Apple och Google tar över – de ligger redan bra till nu – hela världens sjukvård. Och då kan det hända att du får ett SMS om att du är inlagd på ett sjukhus i Maui för där har de bäst förutsättningar att bota surfningsskador, sade Håkan Eriksson.