1995 låg kostnaden för vård av cancersjuka på 52 miljarder euro i de europeiska länderna. 2018 kostade det 103 miljarder euro att behandla cancerpatienter. Kostnaden för cancerläkemedel har ökat från 12 procent av de totala utgifterna 2005 till 31 procent 2018.
Direkta kostnader för cancervård i Europa, miljarder euro.
Att cancerläkemedel kostar så mycket mer i dag beror i hög grad på att det kommit nästan hundra nya behandlingar som är effektivare än de gamla – och innebär att fler patienter kan få tillgång till metoderna. Visserligen har kostnaden per behandling ökat men utgiftsökningen beror alltså huvudsakligen på att ett mycket större antal sjuka kan behandlas. Detta leder också till att fler överlever sjukdomen och kan återgå till sina arbeten, samtidigt som samhällets kostnader för långa sjukskrivningar sjunker.
– Med nya effektiva läkemedel som till och med kan ge bot så överlever ju fler sin cancer och kan stanna kvar i förvärvslivet. Att bortfallet i produktivitet minskar är positivt, och viktigt för beslutsfattare att titta på. Självklart har politiker ansvar för att hålla budgeten men de måste också göra analysen att överlevnaden ökat och det därmed blir en god effekt för samhället, säger Thomas Hofmarcher, hälsoekonom vid IHE och förstaförfattare till studien.
Han påpekar också att kostnaderna för cancersjukvården ligger ganska lågt i förhållande till de totala utgifterna för hälso- och sjukvård. I Sverige läggs till exempel bara fyra procent av sjukvårdskostnaderna på cancervård.
Men kommer inte kostnaderna för cancerläkemedel att öka ännu mer framöver nu när fler regioner i Sverige inför de nya effektivare behandlingarna?
– Det är klart att det kommer att påverka utgifterna framöver, men det gäller inte bara Sverige – det är samma utmaning för alla länder.
Trots att Sverige lägger rätt lite pengar på cancervård tycks vi ju ändå uppnå goda resultat i vården – vad kan det bero på?
– Resultaten visar att vi är effektiva på att använda utgifterna på ett sådant sätt att det skapar nytta för patienten. Vi ligger mycket bra till på överlevnad men är inte bäst i klassen i Europa. Man kan fundera på vad det beror på, det kan kanske vara kötiderna och tillgängligheten som är en faktor, säger Thomas Hofmarcher.
Ett sätt att få ner kostnaderna för cancerläkemedel framöver skulle kunna vara att sjukhusen själva framställer medicinerna – det är i alla fall vad onkologen Mats Jerkeman i Lund tror. Som Life-time tidigare berättat har Skånes Universitetssjukhus i Lund börjat med CAR-T-behandling för lymfompatienter – men T-cellsbehandlingen måste i dagsläget förberedas på ett laboratorium i USA och kostar både tid och pengar.
– Det låter som om det i förlängningen skulle kunna leda till lägre kostnader om man kan tillverka läkemedlet själv på sjukhuset. Det är naturligtvis viktigt att komma igång med ett sådant arbete, det är en framtidsinvestering, säger Thomas Hofmarcher.
Studien visar också att det är stora skillnader när det gäller kostnader för cancervård mellan länderna i Europa. De östeuropeiska länderna har lägre BNP och lägger mindre pengar på sjukvård rent generellt. De rikare länderna i väst har också en högre överlevnad än de i öst. Länder som Bulgarien, Kroatien och Ungern lägger visserligen en hög andel av sina sjukvårdskostnader på cancerläkemedel men det är ändå väldigt få patienter som får tillgång till dem.
Kostnad för cancervård i Europa, euro per invånare.
Troligen kommer EU-kommissionens pågående arbete med en cancerplan att innefatta åtgärder för en utjämning av skillnaderna mellan länder i öst och väst. Men Thomas Hofmarcher tror att det i praktiken blir svårt att få en jämlikare fördelning av resurserna för cancervård.
– Det saknas både pengar och personal i östländerna. För onkologerna i öst är det mycket attraktivare att flytta till västländer och arbeta där istället. Länderna i öst har många problem att brottas med. Det viktigaste för dem är nog att satsa mer på prevention – det är till exempel betydligt fler som röker i östra Europa än i västra.