Sedan den förra handlingsplan för fyra år sedan har en del positiva saker inträffat, menar de tre organisationerna. Myndighetsprocesser och regelverk har förenklats, man har gjort en översyn över statligt riskkapital, öppna innovationsmiljöer har bildats och ett kontor för Life Science har etablerats i näringsdepartementet.
Allvarligare är att på andra områden har lite åstadkommits och det är bekymmersamt att områden som tidigare varit svenska styrkor försvagas i en knivskarp internationell konkurrens, anser de tre organisationerna.
Sverige tillhör de OECD-länder som investerar mest resurser mätt som andel av BNP. Forskning och utveckling har länge varit en förutsättning för tillväxt och jobb i landet. Medicinsk forskning är mer intensiv än tidigare och antalet nya publicerade forskningsrön har aldrig varit större. Landets forskningsanläggningar, som är i världsklass, skulle kunna användas i företagens forskning. Men regler samt praktiska och kulturella hinder hindrar företag och anläggningarna är i huvudsak avsedda för akademin.
Historiskt har samarbetet mellan företag och sjukvården i kliniska studier varit starkt i Sverige. Dock har antalet företagsfinansierade kliniska studier minskat kraftigt som en konsekvens av sjukvårdens starka fokus på vårdproduktion. Hämmat forskningssamarbete bromsar utvecklingen mot en bättre vård och omsorg framöver.
Sprid innovationerna
De senaste decenniernas innovationer inom Life Science har gjort det möjligt att behandla allt fler sjukdomar. Nya behandlingar behöver spridas över hela landet så att alla patienter får jämlik tillgång till behandlingarna.
Dock finns trögheter som bromsar. Processer för inköp och upphandling påverkar införandet. Så kallad silobudgetering och kortsiktighet har inneburit stagnerad vård och omsorg. Det behövs ett större fokus på värdet hos nya effektiva behandlingar, anser organisationerna bakom handlingsplanen. En väl fungerande digitaliserad vård är avgörande för utvecklingen av vården och omsorgen.
Sverige är geografiskt sett ett litet land som är beroende av internationella investeringar och etableringar. I tidiga utvecklingsfaser finns relativt gott om pengar men för att Life Science-företagen ska kunna växa krävs mer kapital även från andra länder. Etableringar av forskning, produktion och marknadsbolag skapar jobb i Sverige och ett inflöde av kompetens som vitaliserar svensk Life Science. Men för att etableringar ska göras här måste Sverige framstå som attraktivt.
Faktorer som talar för Sverige i den globala konkurrensen är kompetent arbetskraft, en stark forskningstradition och ett gott samarbetsklimat utan hierarkiska strukturer. Men främjandet av investeringar och etableringar är underdimensionerat och enligt organisationernas läsning av regeringens budgetproposition kommer det att ytterligare försvagas under de närmaste åren. På många strategiskt viktiga platser i världen saknas resurser för att tillvara ta svenska intressen inom Life Science. Inom skattepolitiken och utbildningssystemet ser organisationerna orosmoln.
Sverige måste snabbt ta nästa steg
Anders Blanck, vd för LIF, säger att det är oerhört viktigt att man inte slår sig till ro och är nöjd med de åtgärder som vidtagits de senaste åren, även om en hel del saker faktiskt skett.
– Den internationella konkurrensen om Life Science-företagens investeringar är knivskarp och blir bara vassare och vassare för varje dag som går, säger han.
Därför, menar han, måste Sverige nu snabbt ta nästa steg och ta fram en riktigt konkurrenskraftig nationell Life Science-strategi med en tydlig åtgärdsplan.
– Den gemensamma handlingsplanen som vi nu presenterat lyfter en rad områden och insatser som vi anser behöver ingå i den nationella strategin och åtgärdsplanen, och jag hoppas att den kan vara ett stöd för regeringskansliets nya Life Science-kontor i deras arbete, säger Anders Blanck.