Mikael Damberg, Närings- och Innovationsminister, i samtal med Göran Hägglund.
I ett samtal med förre KD-ledaren och socialministern Göran Hägglund kommenterade Mikael Damberg frågan om hur vi gör utmaningarna till möjligheter i Sverige. Han tror inte att Sverige kan bli världsbäst på AI eftersom vi är ett litet land bara är tio miljoner invånare.
– Men vi kan bli bäst i världen på att tillämpa AI i processer. Vi kan inte konkurrera forskningsmässigt med USA, eller när det gäller datamängd med Kina. Men däremot kan vi med vår framsynta industri och vår IT- och digitala mognad i Sverige på olika områden blir riktigt bra på att använda AI i processer. Men för detta krävs satsningar på kompetensförsörjning för AI, sade han.
Han framhöll att AI är en av de prioriterade frågorna inte minst genom samverkansprogrammet kring Life Science. Våra regelverk och principer är inte riktigt anpassade för den snabba tekniska utvecklingen och forskningsfronten som rör sig snabbt, påpekade han.
– Det är inte lätt att bygga arkitekturen, strukturen för det här. Men vi måste få ordning på just det för att kunna få ordning på resten. Dock går det inte tillräckligt snabbt. Vår utmaning är att är att transformera ett gammalt system som ju ofta är mer komplicerat än att bygga nytt, fortsatte han.
Bygg AI-samarbeten
Sverige borde också bygga samarbete kring AI med andra länder, enligt Mikael Damberg. Han pekade också på vikten att Sverige inte får bygga parallella system, ett för den offentliga och ett för den privata vården, som inte talar med varandra.
– Det är en samhällelig uppgift att göra rätt definitioner, ta fram standarder gärna på nordisk nivå, och även ett interface som alla kan ”jacka upp” sig på. Det gör att vi får en digitalryggrad som man kan koppla upp sig på. Men jag tror inte att det offentliga kommer att utveckla alla system, sade han.
Kan Sverige tillgängliggöra AI i vården? Orkar landstingen höja blicken och se möjligheterna som väntar runt hörnet, undrade Göran Hägglund.
– Under de senaste 5–7 åren har landstingen blivit mycket mer intresserade av AI. Men det behövs gemensam nationell, och internationell, samverkan vilket landstingen är medvetna om. Landets alla 290 kommuner – där mycket av hälso- och sjukvård och det förbyggande arbetet kommer att finnas – har inte kunskap och kompetens för att hantera de här frågorna, sade Mikael Damberg.
När det gäller frågan om var gränsen går för vad som ska vara tillåtet respektive otillåtet inom AI sade Damberg så här:
– Våra regelverk är kanske inte riktigt anpassade till den snabba tekniska utvecklingen och forskningen som rör sig snabbt framåt. Då går det inte att utreda fram allting. Vi måste våga testa och utvärdera under tiden.
Lagstiftning viktig fråga
Flera riksdagsledamöter efterlyste i ett panelsamtal en struktur för hur AI ska införas, kompetensutveckling för medarbetare i primärvärden och ökade forskningsresurser.
– Det behövs samordning och en standard för datainsamling i Sverige. Lagstiftningen hänger inte med i den snabba utvecklingen inom AI. Lagstiftningen inom området måste bli snabbare annars får vi problem, och vi borde redan under förra mandatperioden ha startat en moralisk diskussion om vad som lagstiftningsmässigt är tillåtet, och vad som inte är det, framhöll Mathias Tegnér (S), som sitter i riksdagens näringsutskott.
Han menade också att politikerna borde se till att genomföra breda överenskommelser kring den struktur som måste finnas på plats.
– I Sverige finns trygghet, öppenhet och fri forskning vilket är grunden för att Sverige kan vara ledande på området i framtiden, sade Mathias Tegnér.
Hans Rothenberg (M), ledamot i utrikesutskottet, ansåg att det är viktigt att lyfta blicken utanför landets gränser och se vad EU kan vara för resurs i sammanhanget. Det finns många kraftfulla länder som skulle kunna samverka, hävdade han.
– Det är viktigt att man på europeisk nivå kan säkerställa att det finns ett etiskt ramverk för AI, som sedan kan implementeras på nationell nivå. Det är också viktigt att undvika onödig reglering av AI, och att tala om det här på internationell nivå. Sverige måste kunna locka hit de bästa forskarna, sade Hans Rothenberg.
Han anser också att Sverige bör upprätta ett forskningsinstitut kring AI med ambitionen att bli världsledande – inte minst när det gäller att dra nytta av erfarenheterna kring AI. Sverige bör vara drivande framför allt i Europa-samarbetet, hävdade han.
– Vi behöver någon som tar täten här. Vi bör skapa resurser för ett forskningsinstitut i Sverige och ha en målsättning, om inget annat så att vi ska vara bättre på AI inom 25 år, sade Hans Rothenberg.
Kompetensutveckling
Enligt Göran Hägglund fördubblas mängden tillgänglig medicinsk information var sjuttiotredje dag. Det talar för vikten av kompetensutveckling.
– Alla allmänspecialister inom primärvården borde få kompetensutveckling. Landstingen borde betala så att medarbetare kan utveckla sig, och allra helst också betala en peng för forskning, sade Acko Ankarberg-Johansson (KD), ordförande i socialutskottet.
– Primärvården är själva basen i sjukvården. I dag är det bara sex eller sju landsting som skickar med en peng i vårdbassystemet. Om medarbetare brett inom primärvården får utbilda sig kan de ta del av nya tekniken. Viktigt är också att vara överens om arkitekturen för vårdinformationssystem, påpekade hon.