Anna Nisson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige, Sara Riggare, spetspatient och doktorand, Karolinska Institutet, Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska Institutet, Ann-Marie Wennberg Larkö, professor, sjukhusdirektör Sahlgrenska universitetssjukhuset, samt Jenni Nordborg, Life Science-samordnare.

– Jag har stora förväntningar på AI. Det finns mycket att göra om man har rätt patientdata och om den används på rätt sätt, sade Sara Riggare, som själv har Parkinsons sjukdom sedan 35 år tillbaka, är spetspatient och doktorand i digital själv-vård på Karolinska Institutet.

Sara Riggare.
Sara Riggare.

Hon var en av deltagarna i expertpanelen som diskuterade praktisk användning av AI i vården och var vi står i dag.

– Det finns massor med etiska utmaningar kring AI, som till exempel vem som äger data, vem som är ansvarig och hur den används. Etiken är svår och vi patienter bör vara med i de diskussionerna, men det jobbigaste för oss är om data som samlas in inte används. Vi behöver mer samarbete mellan forskning, vård och patienter. Släpp fram patienterna, sade hon.

Jenni Nordborg, Life Science-samordnare.
Jenni Nordborg, Life Science-samordnare.

Samverka för att skala upp

I panelen deltog också Jenni Nordborg, som i sin roll som Life Science-samordnare för regeringen ska ta fram en nationell Life Science-strategi. Hon räknade upp tre saker som är särskilt viktiga för strategiarbetet. Ett var ”nyttjandegörandet av data”:

– Om vi ska få till systemtransformationen mot framtidens vård så måste vi säkra upp att vi har de förutsättningarna. Men det händer också en hel del inom AI-forskningen. För att få det koordinerat, implementerat och skala upp användningen så är min känsla att det gäller att gå ihop och samarbeta. Och det tredje är vikten av att det bör göras på nordisk basis, också utifrån svåra policyfrågor när det gäller till exempel etik och säkerhet, sade hon.

Ann-Marie Wennberg Larkö.
Ann-Marie Wennberg Larkö.

Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör för Sahlgrenska universitetssjukhuset, berättade att hennes sjukhus har börjat ett samarbete kring AI med Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– Vi som sjukhuschefer måste vara kunniga på AI, samarbeta med vår personal och patienter samt vara kravställare. Vi måste vara med i framforskandet i detta och sedan se till att vi applicerar det. Dessutom behövs samarbete på nationell nivå för att göra data tillgängligt på ett annat sätt, sade hon.

Enligt Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för den oberoende stiftelsen Forska!Sverige, har en kartläggning visat att det finns landsting och regioner som inte har en enda procent investeringar i forskning och utveckling av vård, och det är ett problem som rör jämlik vård.

Anna Nisson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige
Anna Nisson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige

Radikala förändringar

Carl Johan Sundberg, professor vid Institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska institutet, samt processledare för kartläggning av forskningsprojekt som bygger på AI inom KI, pekade på att radikala förändringar krävs:

– Hela sjukvårdens IT-system och e-journalsystem behöver förändras radikalt. Mycket mer samordning och struktur behövs, sade Carl Johan Sundberg.

– Det vore värdefullt med någon typ av nationell ledstjärna inom sjukvårdsdelen i Life Science. Utmaningen nu är att sjukvårdens data är ostrukturerad. Våra kvalitetsregister är avsevärt bättre men ändå avgränsade. Så här måste vi jobba hårt och bli duktigare på strukturen på data som sjukvården tar in.

Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska Institutet.
Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska Institutet.

Carl Johan Sundberg riktade också en uppmaning till riksdagspolitikerna att fundera mer över den legala biten av ägande och användningen av data inom sjukvården.

– På golvet råder det en stor osäkerhet medan det på socialdepartementet sägs med stor tydlighet att vi ska samverka, byta datainformation etc. Det är ett jätteproblem i sjukvårdens vardag, men också för den forskning som staten vill ska bedrivas. Jag önskar verkligen nationell ledning på det här området, sade Carl Johan Sundberg.

Ann-Marie Wennberg Larkö tryckte också på vikten av att riksdagspolitikerna tar tag i de legala aspekterna. Hon påpekade att sjukvården i dag inte ens kan kommunicera med patienterna via mejl utan måste skicka brev.

– Politikerna borde också besluta om mer medel till forskningen – för de pengarna kommer tillbaka, sade hon.