Regeringens satsning i budgeten innebär ett tydligt steg mot ett förverkligande av ett nationellt partnerskap för fler kliniska prövningar, SweTrial.
Ett nationellt partnerskap, SweTrial, var ett av förslagen när Peter Asplund på regeringens uppdrag utredde hur Sveriges konkurrenskraft inom kliniska prövningar kan stärkas. Bakgrunden till utredningen var att Sverige inte förmått bryta trenden med minskat antal kliniska prövningar i Sverige.
I somras fick Läkemedelsverket i uppdrag att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar utifrån utredningens förslag, och nu föreslår regeringen att myndigheten nästa år får 30 miljoner kronor, och därefter 60 miljoner kronor årligen för att etablera ett sådant partnerskap.
Peter Asplund blir projektledare och anställd vid Läkemedelsverket för att från och med 1 oktober leda och samordna arbetet med att etablera en nationell hub för kliniska prövningar.
– Jag uppskattar möjligheten att få bidra i det här uppdraget och det ska bli väldigt roligt, säger Peter Asplund som idag är verksamhetschef för anestesi och intensivvård i Region Örebro Län.
Tydlig ambitionsnivå
I samband med att utredningen presenterades konstaterade Peter Asplund att det är viktigt att Sverige har en målbild för kliniska prövningar som är uttalad och förankrad på hög politisk nivå, likt man gjort i till exempel Danmark och Norge.
– Nu pågår ett arbete inom life science-kontoret med en uppdatering av Life Science-strategin vilket ger möjlighet att förstärka och uttala en tydligare målbild för kliniska prövningar; den saknar vi idag. Vi följer det arbetet och ser nyttan i att den politiska nivån är tydlig.
Men, tillägger han:
– Vi har nu, i och med budgetpropositionen, fått en indikation om ambitionsnivån och långsiktigheten i den här satsningen när regeringen går in med finansiering av etableringsarbetet för nästa och år och därefter en långsiktig finansiering med 60 miljoner kronor per år efter det.
Peter Asplund har under utredningsarbetet haft ett nära samarbete med aktörerna på Life Science-området och det tänker sig både han och regeringen ska fortsätta.
– Ett partnerskap som SweTrial ska lägga fokus på samverkan i fråga om kliniska prövningar med ett fokus på den företagsinitierade kliniska prövningen samtidigt som vi investerar i att utveckla synergierna mellan våra akademiskt initierade kliniska studier och kliniska prövningar. Här finns en uttalad synergi.
Går att vända trenden
Det går att vända den negativa trenden, säger han, och hänvisar till hur andra länder agerat i frågan.
– Det pågår mycket som nu pekar i den riktningen, frågan om kliniska prövningar har aktualiserats och lyfts i den nationella debatten, kopplingen till tidig tillgång till nya behandlingar och näringslivsaspekterna har blivit tydligare. Sjukvården utvecklar sina arbetssätt och det arbete vi kommer att göra syftar till att på olika sätt bidra till att stärka genomförandekapaciteten i hälso- och sjukvården. Det behöver finnas händer och fötter som kan genomföra de här prövningarna. Det görs även stora framsteg på bland annat hälsodataområdet, som också är en central del i det här.
Lif – de forskande läkemedelsföretagen har tidigare i en handlingsplan lagt fram ett liknande förslag kring SweTrial. Lifs life science-expert Frida Lundmark välkomnar satsningen och rekryteringen av Peter Asplund.
– Lifs förhoppning är att vi nu har tagit ett konkret steg vidare mot att ha ett SweTrial på plats, som ett partnerskap mellan alla parter som är involverade i genomförandet av kliniska prövningar. Och att vi tillsammans kan stärka genomförandekapaciteten så att fler företag väljer att förlägga sina prövningar i Sverige och fler patienter kan delta i prövningar. Vi behöver kraftsamla tillsammans för att vi ska återta vår position som prövningsland, säger hon.
Viktigt att vården har kapacitet
Liksom Peter Asplund pekar hon på att hälso- och sjukvården måste ha kapacitet, resurser och incitament att delta i och genomföra kliniska prövningar.
– För vissa patienter är kliniska prövningar det enda behandlingsalternativ som står till buds för sjukdomar där det saknas behandlingsalternativ. Det är därför angeläget att de kliniska prövningarna fullt ut integreras som del av vården. Men då måste hälso- och sjukvården ges de förutsättningar behövs.
En viktig faktor om globala läkemedelsföretag ska våga satsa på läkemedelsprövningar i Sverige är att de kan lita på att prövningen fullföljs.
– Det behöver finnas kapacitet och resurser på plats, det är en viktig faktor utifrån företagens perspektiv är att det finns en leveranssäkerhet. Att man vet att när man har träffat avtal om att genomföra en klinisk prövning på en klinik i Sverige så måste man som företag känna sig säker på det kommer att gå hela vägen i mål. Att man inkluderar de patienter man har kommit överens om och så vidare. Där har vi en utmaning idag, vi ligger generellt lägre i leveranskapacitet än några av våra grannländer, som exempelvis Danmark, säger Frida Lundmark
Senast den 28 februari nästa år ska en delrapport lämnas till Socialdepartementet med förslag på organisatorisk modell och kostnadsberäkningar. Slutrapport ska lämnas 30 juni.
– I upparbetningen av SweTrial har vi två milstolpar att förhålla oss till; februari 2025 där fokus ligger på att avrapportera organisering och kostnadsberäkningar och juni 2025 där vi slutredovisar den samlade modellen inför att vi sömlöst, med förslaget i budgetpropositionen, ser att vi kan gå över i en operationalisering av SweTrial, säger Peter Asplund.