Inför förra årets Almedalsvecka hade Jenni Nordborg och hennes då nystartade kontor för Life Science i regeringskansliet publicerat en första färdplan, en preliminär beskrivning av vägen framåt där tre prioriterade områden lyftes fram. I år kom hon till ett LIF-seminarium med en ny lista i bagaget, åtta prioriteringsområden som de tre ansvariga ministrarna Ibrahim Baylan, näringsminister, Matilda Ernkrans, forskningsminister och Lena Hallengren, socialminister, vill se i den kommande strategin (se faktaruta).

– Framtiden startar nu, sade Jenni Nordborg i starten på det välbesökta seminariet.

Hon syftade på att det egentligen är först nu som hon på heltid kan koncentrera sig på jobbet som nationell samordnare. Tidigare delade hon sin tid mellan Life Science-kontoret och myndigheten Vinnova. Beskedet från regeringen innebär dels en signal om att kontoret åtminstone under överskådlig tid permanentas, dels att Jenni Nordborg nu har ett tydligt ramverk med prioriteringsområden att jobba med.

Att många ser det arbete hon leder som ett av de mest centrala för utvecklingen inom hälsoområdet är tydligt. Jenni Nordborg berättade att hittills har Life Science-kontoret fått in ett hundratal olika inspel med konkreta förslag från olika aktörer.

Av de åtta prioriteringsområdena ser hon en gemensam ambitionsförklaring från staten och regionerna som absolut viktigast.

– En Life Science-strategi behöver ha en förankring mellan det regionala och det nationella. Vi behöver en ny typ av partnerskap för att klara detta. Vi behöver inga nya strukturer eller forum för detta, utan vi kommer att jobba genom det som finns eller som håller på att formas, som systemet för kunskapsstyrning, sade Jenni Nordborg.

Inga färdiga förslag

Ett annat budskap från Jenni Nordborg var att man inte ska förvänta sig en strategi som presenterar färdiga förslag på lösningar som stärker Sverige inom området.

– Strategin kommer att ge en riktning, en gemensam ambitionsförklaring och en process. Det är jätteviktigt att det är ett partnerskap där alla tar sitt ansvar. Till detta kommer vi sedan att koppla återkommande insatspaket. Dessa kommer att vara tydligt målsatta, vara förankrade och resurssatta, sade Jenni Nordborg.

I en intervju för LIFe-time.se efter seminariet (se videospelare ovan) förtydligade hon att en sådan ambitionsförklaring inte utesluter att näringslivet och akademin också är med i ett slags partnerskap inom strategin.

De övriga sju prioriteringsområdena som hon också gick igenom på seminariet adresserar de frågeställningar som oftast diskuteras när det gäller Life Science. Det handlar exempelvis om hur vi bättre kan dra nytta av den enorma mängd hälsodata som sjukvården genererar, och om hur forskning och innovation ska bli en naturlig del av hälso- och sjukvården och omsorgen. Den nya medicinska era som är på väg med precisionsmedicin och avancerad diagnostik ställer också krav på att lagar och regelverk hänger med.

Andra länder springer före

Helene Hellmark Knutsson (S), under förra mandatperioden forskningsminister och en av dem som inrättade Life Science-kontoret, är numera vice ordförande för riksdagens näringsutskott. Hon konstaterade bland annat att andra länder i dag springer om Sverige när det gäller satsningar på området. Därför gäller det dels att få igång konkreta åtgärder, dels att den kommande forsknings- och innovationspropositionen knyter an till satsningarna.

– Strategin måste komma på plats och vi måste visa omvärlden att vi levererar bit för bit. Vi måste våga ligga på regeringen så att de fattar de nödvändiga besluten. Det är också viktigt att forskningspropositionen lyfter detta. Vi är vana vid att ligga i topp i medicinsk forskning, det är en av våra absoluta styrkor. Men ska vi behålla den tätpositionen behövs ytterligare insatser. Även här ser vi massiva investeringar från andra länder, sade Helene Hellmark Knutsson.

Hon menade att vi måste utnyttja att vi i dag har fantastisk infrastruktur för forskning, exempelvis i form av SciLifeLab. Det behövs ett närmare samarbete mellan akademi, företag och sjukvård. Ett sätt kan vara att införa ett nationellt program för doktorander och post doc, och skapa innovativa spännande miljöer som kan locka forskare från andra länder.

– Intresset från näringslivet att satsa här och inte någon annanstans avgörs om de ser att här kan de får jobba med de bästa. De kan ha direkt access till de vassaste labben och infrastrukturerna, men också direkt access in i sjukvården för att test nya metoder. Det krävs för att vi ska klara konkurrensen för den är stentuff, sade Helene Hellmark Knutsson.

Satsningar på Life Science tycks åtminstone i näringsutskottet inte vara en särskilt partiskiljande fråga. Kollegan och ordföranden Lars Hjälmered (M) tyckte att det var klokt av regeringen att inrätta Life Science-kontoret och att ta fram en nationell strategi.

– Utmaningen ligger i att hålla ett högt reformtempo. Något jag kanske saknar är det regionala och lokala perspektivet. En hel del av det här avgörs av man gör lokalt. Finns det internationella skolor, byggs det nya bostäder, och liknande frågor. Vi kan ha åsikter på nationell nivå, men det är Mölndal, Södertälje och liknande ställen som måste ta ansvaret, sade Lars Hjälmered.

Klinisk forskning

LIFs vd Anders Blanck lyfte fram att strategin måste inkludera akademisk forskning, näringslivsfrågor och hälso- och sjukvården.

– Utan en sjukvård som deltar i forskning och utveckling och som ser ett värde i att prova nya metoder, som deltar i kompetensutveckling och som är en självklar del av en framtidssektor så faller allt det andra platt, sade Anders Blanck.

Han konstaterade samtidigt att sjukvården i dag är under hård press och är tydligt produktionsinriktad. Det måste skapas utrymme inom sjukvården för att den negativa trenden när det gäller kliniska läkemedelsprövningar ska kunna brytas. Han tog den omtalade nya typen av cell- och genterapier med potential att helt bota svårt sjuka som exempel.

– I dag har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA godkänt tio stycken cell- och genterapier. Inte när det gäller något av dessa läkemedel har en enda svensk patient varit med i prövningsprogrammen. Är det framtidens vård i Sverige? Nej, det är det ju inte. Vi måste skapa ett utrymme för den här forskningen inom sjukvården, sade Anders Blanck.