Satsningen på helgenomsekvensering av alla barn med cancer har varit mycket framgångsrik – men nu är det dags att projektet övergår i rutinsjukvården.

– Genom det här projektet implementeras precisionsdiagnostik jämlikt över landet, men framöver måste regionerna och staten vara beredda på de krav det ställer på resurser och kompetens för att kunna fortsätta att ge barn med cancer bästa tänkbara diagnostik och behandling, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden

Sedan 2019 har Barncancerfonden finansierat uppbyggnaden av en barncancerdel inom Genomic Medicine Sweden.

Resultaten har kommit snabbt. Kraftsamlingen inom GMS Barncancer ger läkarna vid Sveriges sex barnonkologiska centra ett betydligt mer detaljerat underlag för val av behandling vid barncancer.

Alla barn med cancer erbjuds

Helgenomsekvensering (WGS) omfattar analys av hela arvsmassan. Kartläggningen av gener följs av avancerad databearbetning med studier av genetiska förändringar som är betydelsefulla för behandling.

Gustaf Ljungman
Gustaf Ljungman

– Idag kan samtliga barn med cancer i Sverige erbjudas helgenomsekvensering, vilket är ett stort framsteg även om det ännu är inom ramen för projektet. Dessa analyser får allt större betydelse inom diagnostik och behandling och har vävts in i de kliniska flödena som bland annat etablerade molekylära tumörronder, säger professor Gustaf Ljungman, en av initiativtagarna till GMS Barncancer.

Han är verksam som barnonkolog vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala, ett av de sex barnonkologiska centra som samverkar i pilotprojektet. I enbart Uppsala finns ett par exempel sedan starten av GMS Barncancer på patienter som erhållit målstyrda läkemedel efter svårigheter att ge annan behandling.

Kunskap om framtida komplikation

Kerstin Sollerbrant pekar också på andra fördelar med den kunskap som helgenomsekvensering ger:

– En är att vi kanske kan minska problematiken med sena komplikationer som beror på att växande barn är extra känsliga och idag drabbar över 70 procent av barnen som genomgått cancerbehandling. Genom helgenomsekvenseringen får vi kunskap om patienter som kan ha extra hög risk för framtida komplikationer och då kan man kan ta hänsyn till det redan vid valet av behandling.

Kerstin Sollerbrant
Kerstin Sollerbrant

Hon betonar också värdet av gensekvensering för barn. Till stor del består barncancer av en mängd sällsynta diagnoser som ofta saknar motsvarighet bland vuxna cancerpatienter. Den metodik för precisionsonkologi som finns för vuxna patienter har därför ett begränsat värde för barn.

En redovisning till regeringen från GMS Barncancer förra våren visade att helgenomsekvensering bidrog till att förfina diagnosen i 58 procent av fallen (totalt 86 barn med cancer).

Potentiella behandlingsmål identifierades i 17 procent av de analyserade tumörerna. Andelen som kan få nytta av målinriktad behandling förväntas öka i takt med att helgenomsekvensering kompletteras med bland annat heltranskriptomsekvensering (WTS) samt så kallad kopietalsanalys i större utsträckning.

Fler utvecklingssteg på gång

Gustaf Ljungman om nästa utvecklingssteg:

– Förhoppningen är att vi ska identifiera de patienter och diagnosgrupper som kommer att ha störst nytta av dessa moderna genomiska analyser och att de kommer att ingå i den vanliga rutindiagnostiken så att alla kan erbjudas WGS. Men även att kunna erbjuda WTS som är viktigt för särskilda tumörgenetiska fynd, kallat genfusioner, inom ramen för sjukvården.

Han vill se en utveckling av nationell harmonisering av bioinformatiska analyser, tolkning av resultat och rapporter till klinikerna.

– En förhoppning är även dessa analyser kan medföra ökat deltagande i kliniska prövningar då behandlingsmål identifieras i en subgrupp av patienterna.

Vad har varit framgångsfaktorer med GMS Barncancer?

– Ett decentraliserat arbetssätt där lokala företrädare inom barnonkologi med redan befintliga nätverk med forskningskoordinatorer, patologer, kliniska genetiker tagit ett stort ansvar för genomförandet. Det har även funnits ett stort engagemang från några nyckelpersoner inom cancerdiagnostiken som har kompetens att tolka och svara ut relevanta kliniska fynd från storskaliga analyser, säger Gustaf Ljungman.

Johanna Sandgren
Johanna Sandgren

En viktig del av satsningen har varit Barntumörbanken vid Karolinska institutet med sitt nationella nätverk och erfarenhet av WGS-analys för forskning

– Dessutom har Barntumörbanken som forskningsinfrastruktur möjliggjort administration och koordinering, inklusive nödvändiga delar som etiktillstånd och datadelningsavtal för studien. Barntumörbanken lagrar också de genererade data från alla som samtycker till GMS barncancer, vilket blir en väldigt värdefull resurs för vidare forskning om barncancer, säger Johanna Sandgren, enhetschef på Barntumörbanken.

Projekt blir rutindiagnostik

Barncancerfonden kommer att stödja GMS Barncancer fram till 2026 utifrån inriktningen att finansiera forskning och uppbyggnad av viktig forskningsinfrastruktur, men inte vård.

David Gisselsson Nord
David Gisselsson Nord

– Tanken är att helgenomsekvensering tillsammans med andra molekylärgenetiska analyser som utvecklats i pilotprojektet ska vara implementerade i vården som rutindiagnostik om några år och också till viss del kunna ersätta nuvarande diagnosmetoder, betonar Kerstin Sollerbrant.

GMS Barncancer tilldelas ifjol höst Guldpillret, Dagens Medicins pris för säkrare läkemedelsanvändning och ökad patientsäkerhet.

– Efter att ha arbetat så länge med genetisk forskning på barncancer är det underbart att se hur forskning omsätts till patientnytta. Det är en oerhörd ära och glädje att få leda detta projekt där över 100 personer runt om i Sverige bidragit. Priset är till oss alla, kommenterade projektledaren David Gisselsson Nord, professor i molekylär patologi.